Alla inlägg under december 2009

Av Blues - 31 december 2009 14:18

Läste idag och som vanligt, en hel del tidningar och bloggar. Det verkar som att en hel del ägnar sig åt att skriva nyårskrönikan, både om årtiondet och om det sista året som snart löper ut. Att använda en massa ord och utrymme och beskriva hela det årtiondet som inom snar tid kommer äntligen att ta slut (om 8 timmar) har jag varken ork, lust eller tid med; jag kan istället bara nämna några av händelser, platser eller personer som inträffat eller varit aktuella under de 10 år av elände och det onda som präglat vår mänsklighet, utvecklingen och kultur. Decenniet som "förändrade världen" som det heter.

 

Här följer några av dem: övergången till 2000-talet och millennieskiftet gick väl smärtfritt utan inga som helst datahaverier, Ryssland fick Vladimir Putin som sin president, den andra bäste genom tiderna (efter Stalin), George Bush Jr blev den 43 USA:s president på över 100 år utan att ha fått flest väljarröster (ord som fusk, fiffel, cynism och hyckleri kommer i fortsättningen att prägla det politiska livet och dystra maktspelet i världen), den 11 september, WTC med 3000 döda och en förödande krig mot terrorismen, Afghanistan och Al-Qaida med tusentals civila offer, Guantanamo, Mehdi Ghezali, Bali, Gudrun och Gudrun Schyman, Microsoft, fågelinfluensan, EU, orkaner Katrin och El Nino,  Irak och Saddam, mp3-spelare, Somalia, Anna Lindh, Nordkorea, alkohol(av)reglering, Slobodan Milosevic, Anna Nicole Smith, Göran Persson, Natasha Kampush, Darfur, Indien, Kina, Ryssland, Google, Tjetjenien, Haiti, Kongo, tsunami, Laila Freivalds, klimatkris, Al Gore, Spanien, London, terrordåd, mer krig, Gasa, Israel, Pakistan, shia mot sunni-muslimer och islamism, brottslighet, naturkatastrofer, Ipod, Tiger Woods, världsbörsen, global finanskris, nedskärningar  Ipred, bloggar, Annika Östberg, FRA, SD, Rosengård, svininfluensan, Pirate Bay, mord, Youtube, Tvitter, Facebook, de nya moderaterna och alliansen, Danmark, bonusar, Christine Shrurer, Thomas Quick- rättegångarna, Josef Fritzl, pedofiler, människosmuggling, asylsökande, illegala invandrare, Anna Anka, antisemitism, brott, dödsskjutningar, transportrån, Georgien, (den katolska) kyrkans synder, påven, mikroblogg, Anders Eklund och Ängla, polisen, Berlusconi, Wanja Lundby-Wedin, Island, issmälltningen, Serbien, Michael Jackson, Lettland, Estland, Haag, Bryssel, EU, Schweiz, Barak Obama, finanskrisen, börsen, banker, jobbpolitiken, rån, Susan Boyle, sjukförsäkringen, Volvo, Saab, Vattenfal, Köpenhamn... Har jag glömt nämna alla? Ju, svenska (Jul) grisar förstås. 95% var det dåligaste av det dåliga.

Domedagshot hängande över hela världen och en hel mörk skrämmande tidsålder med vår uppenbara oförmågan att hitta ut därifrån. Bevare oss milde herre gud en sådan fortsättning och en total negativ utveckling.


Läste imorse herre Reinfeldts nyårsartikel - bedrövligt. Det som han utlovat och det som utlovades av alliansen under tiden blev bara ett stort fiasko. Fler arbetslösa, fler utsatta och fattiga i utanförskap, fler socialfall och socialberoende, fler fattiga barn och vuxna, mindre i plånboken för de små, sjuka, arbetslösa, pensionärer, gamla... Mindre pengar blev det men också mindre sjuka, paradoxalt och konstigt nog. Ett medvetet uträknat sätt både från borgarna, arbetsministern och försäkringskassan att minska arbetslöshet genom att tvinga ut de sjuka, göra dem friska på så kortast tid som möjligt, utförsäkra dem och bolla dem vidare till arbetsförmedlingen och de goda "hypnotiska och berörande"  jobbcoacherna. Det var de sjuka som fick det tunga bördan att rädda jobben, välfärden och landet genom att sluta fiffla och låtsas och börja betala skatt genom hederligt arbete.


Herr Fredrik fortsätter med sina tomma löften och lögnaktiga mantrat som några få tror på - en del moderata bloggare/anhängare/sympatisörer jublar över hans ord och de påhittade floskler och försvarar alliansens "stora framgångar". Ett "mycket uppmuntrande läsning" där statsministern "redogör tidligt för sin vision om Sverige". Som vanligt - inget nytt under (borgerliga) solen - patetiskt, cyniskt och hycklande. När det gäller stora frågor som rör människors trygghet finns det "inga klara och enkla svar" men att fortsätta smutskasta och anklaga opposition och deras politik - det går utmärkt, som vanligt. Alliansens egna misslyckandena under deet senaste året fortfarande tillskrivs sossarna. Så, vem ska tro på en statsminister när man vet att hans mål med utförsäkringen av de tusentals sjuka var och är att finansiera och betala sänkta skatter för de välbärgade. "Vi gör allt för att det ska bli billigare att anställa", lovar statsministern. ju, förmodligen genom att det skabli billigare att jobba, dvs. att tjäna mindre, att slåss om lågavlönade jobb. Att stödja våra fifflande förlustrika banker och deras  ränteregler  och bonusar gick bra - miljarder lånades för räddningen, men att rädda arbetslösa, sjuka, Saab, Volvo, våra pensionärer, unga - icke!


Ett riktigt haveri med folkets förtroende och en luddig väg i ett nytt år där det ska förväntas av skattebetalarna att fortsätta "subventionera hushållsnära tjänster" för de som redan har mer än tillräckligt med råd för just sådana tjänster. Lurendrejeri hela vägen. Illavarslande start på nästa år och dålig avslutning på det dåligaste året av vårt årtionde. Reinfeldts nyårstal är en riktig partipropaganda, med hjälp av det "framgångsrika" moderata och borgerliga nyspråket - säga och hävda det ena men tänka och göra det andra. Stora ord om förändringar som alliansen åstadkommit under året men samtidigt massa belägg som vittnar om det motsatta: välfärden har förstärkts, utbildningen har ökat och förbättrats, stöd för arbetslösa har ökat och bla, bla, bla. Så är det - i teorin. I verkligheten urholkas välfärden sakta men säkert, skolan kämpar både med pengarna och avsaknaden av lärare och elever, Komvux hotas av snar nedläggning, de vuxna (och unga) som pluggar nu är mer eller mindre tvungna att göra det - avsaknaden av vissa jobb, prekvalifikation och annat har blivit  nog oundvikligt pga. misslyckad jobbpolitik; nästan en halv miljon människor som tvingades från A-kassan under sista åren, dyrare kostnader och utgifter men sänkta ersättningsnivåer, utförsäkrings- och utsorteringskedjan mm.


Så - både statsministerns Jultal och dagens nyårstal är bara tomma floskler, lögner, mantrat och svek mot sit eget folk. Allt detta kan ses som nån slags moderat medicin som ska motverka lathet, beroende och fiffel och åstadkomma mer pengar för de välbärgade. Problemet är att deras egna bilder av politiken och det alliansen "åstadkommit under regeringstiden" stämmer inte överens med verkligheten och det folket själv ser och känner. Effekterna av Reinfeldts "visioner" överensstämmer inte med vår bild av det grymma läget och tuffa verkligheten. Alliansen bara gräver sin egen grop ännu djupare och bevisar med sina "löften" och "framgångarna" att deras reformer är en massa försämringar. På fattigas bekostnad, men tyvärr för de rikas fördel och välmående.


Gott Nytt År Gott Folk - och god fortsättning i det nya årtiondet.

ANNONS
Av Blues - 29 december 2009 16:19

Det finns några av de "känsliga ämnen" som ibland inte går så lätt och enkelt att diskutera, kommentera eller debattera på ett helt öppet demokratiskt sätt i vissa av våra "fria liberala" tidningar med förkärlek för PK. Men det man kan göra är att blogga om det och skriva inlägg eller kommentera samma ämne i andras bloggar. Det jag personligen är intresserad av är företeelser som politiskt hyckleri, politisk korrekthet och politikerförakt.

Förutom hyckleri finns det också företeelser som avundsjuka, svartsjuka, grälsjuka och gubbsjuka, som är djupt inbäddade i folksjälen och som finns överallt.  Men allt detta finns som en del av den folkliga kulturen och våra traditioner - något som självklart finns i alla andra kulturer och traditioner, mer eller mindre påtagligt, uppenbart och synligt. Problemet är att hyckleriet är mer synligt inom politiken, som en ond egenskap som försvårar för de viktiga och riktiga politiska beslutfattanden och som kan leda till minskat folkligt förtroende och ökat politikerförakt. Något som är uppenbart när det gäller vår politik.

Lagom är bäst - ett talesätt som  också finns inbäddat i den svenska folksjälen, men då kan man fråga sig: hur mycket är lagom? - laget om, nåt som ska räcka åt alla. Man ska dricka lag(et)om, äta lag(et)om, jobba, roa sig lag-om. Inte för mycket men inte för lite heller. Mitten. Man ska inte sticka ut för mycket men inte vara i skuggan heller. Svår dilemma att hitta en rimlig ballans. När det gäller politiken är just hycklandet nåt som aldrig kan bli lagom.

Hycklande gör oss oftast orädda för vad andra ska tycka och tro om oss, om våra åsikter och handlingar; ett (o)medvetet sätt att hävda det vi egentligen (inte) tycker, tror och gör. Och eftersom vi bara är människor som gör våra val och våra fel, så fortsätter vi (tvungna?!) med samma misstag - att hävda en sak men göra det motsatta. Hycklandet upphöjs till avancerat hyckleri och så får vi en nyfödd politisk hypokrit! Denne stackaren tycker, tror och låtsas att allt som han gör är bra, positivt, t.o.m perfekt - med en hel del undantag som gäller andra. Allt annat och alla andra är det fel på, men han är - lagom, och lagom är - bäst!

När det gäller den hycklande svenska politiken så kan man lugnt konstatera att allt det vilar just på det företeelse som sitter kvar i ryggmärgen på en del av våra politiker - allting de gör och beslutar är bra, framåt, positivt, tycker de. Så när makteliten/makthavarna hävdar att de värnar om välfärden, vill minska utanförskapet och vill bevara den svenska modellen, men samtidigt gör sitt bästa för att urholka allt detta -något som det finns massa belägg, vittnen och bevis på - då kan man lugnt konstatera att allt detta de gör visar det borgarna vill uppnå - utvidga antal "nya medlemmar" som ska tillhöra (härskar)eliten och överklassen genom att undergräva för de små vanliga, för medelklassen och underklassen, med massa nya hårda byråkratiska lagar, regler och bestämmelser. Regeringen/alliansen/makteliten bygger ett "nytt svenskt samhälle" där de som redan har råd ska ha och få mer. Och de ska också bli mer.Det enda som krävs av de "nya medlemmarna" är att de ska stå på "rätt sida" och följa samma spelregler och föra samma ideologi. Och varken fråga eller ifrågasätta för mycket. Rika ska betala mindre skatt för att få mer, men fattiga ska betala mer för att få mindre, konstigt och paradoxalt nog. Genom det ska de rika få det ännu bättre ställt och inte sko sig enbart på skattebetalarnas bekostnad utan också på de arbetslösas, sjukas, utsattas, fattigas, gamlas och behövandes bekostnad. Och enbart de som tillhör oppositionen är riktiga hycklare, påstår eliten. Det heter avancerat hyckleri, cynism, förakt, oheder och omoral.

Man ska värna om och försvara detta klassamhälle, ökade klyftor, utanförskap och fattigdom och samtidigt "kämpa mot" allt detta onda som genomsyrar vårt samhälle och vår vardag mer och mer. De som inte riskerar falla i samma beteende som borgareliten och överklassen är körda. Och då hävdar t.ex Mats Odell att alla (svenskar?!) är lika inför lagen samtidigt som sossarna kör med det gamla vanliga "alla vi är lika" och "alla har samma rättigheter".

Svårt att samtidigt vara hederlig och ärlig och bli politiker och bedriva den "sanna ideologi". Moral, etik och de stora viktiga politiska beslut och frågor håller inte/passar inte ihop. Så enkelt är det, och det är det som i längden bli svårt - att hålla jämna steg med dagens politiska maktspel och förbli människa. En liten del (riksdagsledamöter?!) inser detta sörjiga faktum och slutar inom politiken, en stor del följer med, för karriärens och pengarnas skull.

Dagens politik grundar sig just på hyckleri som inte tror på sin ideologi utan på vinst, oavsett vilken. Det är den typen av politik som bygger på det gynnsamma och inte på det goda, progressiva, mänskliga. Det högsta intresset är - makt! Det är det enda som kan tillfredsställa maktelitens maktbegär och maktutövandet som frukten av deras maktposition. Härskarna grundar sin position på tomma slagord och lögnaktiga uttalanden, påhittat mantra och massa floskler - mycket i teorin men lite i verkligheten. Och det är den nya typen av borgarnas nyspråk. Den typen av maktideologin resulterar alltid i massa motsatser - makthavarna ställer sig på de "försvarslösas, förtrycktas och maktlösas" sida, men sen, genom sina genomtänkta handlingar och politiska beslut gör det motsatta - förtrycker och tar makten ifrån sitt eget folk. Ärlig politik finns inte idag - att stå för sina åsikter, för det politiken propagerar och proklamerar för, går inte. Det pågår en hård maktkamp och det är viktigare än att jobba åt sitt folk. Det upptar så mycket tid att överleva och hänga med och följa alla de oskrivna regler och rätta sig efter det som de mörka maktens korridorer bestämmer. Politiken handlar inte om ideologi och idealen utan om att vissa "omöjligheter" ska bli "möjligheter". Men inte i den positiva bemärkelsen, utan tvärtom. Som t.ex att dödligt och svårt cancersjuka människor ska tillfriskna över en natt och gå ut för att jobba. De ska hitta ett jobb som inte ens de friska arbetslösa kan hitta. Det bedrivs en anpassad politik vid förhandlingsbordet uppe i Rosenbad med andras "påtvingade" och tysta medgivande som i längden urholkar vår välfärd och vårt demokrati. Den världsberömda svenska modellen är redan ett minne blott, likaså Folkhemmet och vår folkliga makt har blivit oss fråntagen för länge sedan så...

Allting är ett stort spel för galleriet, ett politiskt hyckleri som tillåter storkapitalet och den fria marknaden storma in i vårt lilla land med sina omänskliga omoraliska regler och lagar. Det statliga maktövertagandet döljs både av makteliten och vår massmedia som själv hyser stor förkärlek för det privata och storägda. Fariseer och hypokrater finns överallt och spelar ett välgenomtänkt maktspel. Vem eller vilka kommer att betala i slutändan är väl inte så svårt att gissa.

ANNONS
Av Blues - 26 december 2009 16:11

Läser, som vanligt, en hel del tidningar och det finns ett och annat intressant att hitta: fem år efter tsunami-katastrofen, julklapparna som säljs både på Tradera och på Blocket, Volvo och Saab, självmordsattack och döda barn i Irak, polisbrutaliteten i Iran, julmat och mellandagsrea, snökaos och bilolyckor,,, Och en hel del snygga tjejer och unga vackra kvinnor i samband med det senaste trenden inom modebranschen, lyxsmink, musik, film, fashion, snygga mannekänger och fotomodeller, Anna Anka (oops, she again?!)... Kvinnor och åter kvinnor i en (fortfarande) gubbjävelsverige. Konstigt och paradoxalt nog. Och så kom jag på en annan figur - Ankungen. Och så skrev jag det här. Läs och fundera.

Susan Boyle var 48 år, mobbad, hatad, hotad och slagen av både sina föräldrar, skolelever och lärare som barn under många år - och hon blev utskrattad när hon stod framför en hånflinande juryn och publik. Britain's got talent, motsvarighet till vår Popidol, är en populär brittisk musiktävling. Det var den 10 april och hon skulle sjunga låten "I dreamed a dream" som skulle förändra hennes liv över en natt.

Hon klev in på scenen för första gången och fick emot sig alla i studion - hon hånades av både publiken och juryn under den korta presentationen. Minns alla där i publiken som himlade med ögonen och såg uttråkade ut, suckade djupt. Hon möttes med fördomar innan hon hunnit ens öppna munnen. Sen började hon sjunga! Och alla där och hela världen tappade hakan. 10 sekunder räckte för att alla skulle resa sig, börja vråla, applådera och stå under hela Susans uppträdande. Efter bara några få takter förändrades allt. Hon fick alla i publiken resa sig upp - dånande applåder och stående ovationer var väl förtjänade. Plus ett avgörande "the biggest YES i have ever given anymore" av juryn. Askungen förvandlades till Idol och den cyniska och hycklande publikpöbeln förvandlades till jublande fans. Stjärnan var född. Barndomsdrömmen att sjunga för drottningen verkade inte längre lika avlägsen (hon har redan inbjudits att sjunga för president Barack Obama).

Susan Boyle bevisade med sin exceptionella röst till hela den fördömande föraktfulla glamourvärlden att utseende inte var allt. Klippet visades sen på Youtube och blev klickad drygt 50 miljoner gånger under den första veckan och nästan 300 miljoner gånger under de följande sex veckorna.  

Konstigt och paradoxalt nog så gjorde en osexig, motbjudande, ålderdomlig 48-årig skottisk kvinna en överraskande vändning och fick allas hjärtor och ögonen vända mot sig och blev en idol. Det var självklart hennes "änglaröst" som fick hela världen att hålla andan, gråta och jubla. Juryn - Amanda, Simon och Piers erkände att både juryn och publiken var cyniska i sitt uppförande och mottagande, tvivlade på Susan och såg fåniga ut - och bad om ursäkt. För ingenting med Susans utseende stämde med den stereotypa massmediala bilden av en musikstjärna, när hon klev in på scenen för första gången. Hon bara bevisade att det aldrig är för sent  för att  göra  succe och bli stjärna eller framgångsrik och att utseendet är inte det viktigaste redskapen för att bli idol. Hon blev världskänd över en natt tack vare sin fenomenala och vackra röst.

 

Den gamla vedertagna uppfattningen att det enbart är de vackra människor (tjejer, kvinnor, snygga killar och män) som kan åstadkomma något och bli kända och framgångsrika stämmer inte. Susan faller utanför ramen när det gäller den uttjatade men fortfarande aktuella och rådande "Stardreams-konceptet". Allting som gäller den världsberömda "The big show" är skräddarsydd efter affärsiden för att ge den största möjliga vinst. Människor omvandlas till antingen tomma siffror eller produkter som ska marknadsföras. Och vi, hjärntvättade konsumenter som lever i ett konsumera-mera samhälle köper lätt och naivt detta koncept.

Susan blev snabbt berömd, den utseendefixerande musikindustrin gav upp, men inte helt, så hon skulle stylas ändå, ändra på sin frisyr och hår, klänningar och skor, se lite bättre ut. För hon skulle medverka i olika tv-program, göra intervjuer, skriva autografer, fortsätta sjunga och tävla, åka till USA och gästa Ophras tv-show och göra en CD (som var helt slutsåld innan den nådde ut på marknaden). Pressen och trycket blev för mycket för Susan som var van med att leva ett mer ensamt liv. Hon bröt ut, fick nervkollaps och slutade på sjukhuset. I övrigt var det nte hon som vann den  där tävlingen.

Caster Semenya tog VM-guld på 800 meter i Berlin i somras, men i sportens värld (och förmodligen i en del av det vanliga världen) spydde man galla över henne och hon anklagades för att vara - man! En 18-årig tjej med lite mer manliga hormoner (hennes fel och hon borde skylla sig själv, hävdade vissa "experter") kränktes officiellt - hon var från Sydafrika och hon passade inte in i den bilden av stylade kvinnliga stjärnor inte långt bort från fotomodellernas värld. Berlinstadion buade när hon gick i mål - ett öppet hyckleri, cynism och förakt för det sportsliga och mest värdefulla inom sporten och idrotten - egen prestation. Fördömande publik och media också dödar glädjen och hoppet i varje tävlande människa, i synnerhet tjejer. Det var väl därför hon sket i att ta emot medaljen - hon ville bara åka hem. Kvinnor duger inte enbart för sin prestation - de ska dessutom vara "äkta kvinnor" med befintliga bröst, iklädda sexiga idrottskläder, med perfekta ansikten, snövita tänder och långa snygga ben. Kurviga och atletiskt vackert stylade på samma gång. Perfekta unga tjejer med perfekt rätt utseende - prestation är mindre viktigt. Om hon dessutom vinner - helt perfekt; om inte - ändå förblir hon vacker. Det är väl poängen med tävlandet, sport och idrott idag. Caster Semenya ville bara att världen skulle hylla henne för hennes talang och kunnande, inte för hennes utseende.

 

Vi lever i en hycklande massmediala värld som marknadsför unga stackars tjejer som svälter sig till döds för att verka vara vackra och för att duga, unga kvinnor som låter sig opereras för att bli vackrare, att ha en snyggare kropp för den de har duger inte tillräckligt. Intellekt, kunskap, bildning och utbildning ska man fullständigt skita i. Idrott verkar börja tendera att bli lika fixerad vid utseendet som modevärlden och massmedia som bjuder på egna "idealbilder". Den naturliga tillståndet - du duger som du är, duger inte i verkligheten; massmedia och modevärlden marknadsför ett annat affärside - du duger inte så som du är och vi ska hjälpa dig att bli lycklig och efterlikna dina idoler! Utseendefixeringen och idealbilden, nåt jag skrev om i inlägget "Ytligheten är dagens norm" är normen i dagens konsumera-mera samhället. Ordet är skönhetsideal.

 

Casters enda fel var att hon hann först i mål och vann en guldmedalj, Susans fel var att hon såg ut som en lite överviktig äldre städerska från 50-talets filmer och det hänger inte ihop med hennes änglaröst och de mediala förväntningarna showvärlden ställer på människor. Du duger så som du ser ut - efter stylningen; ju snyggare desto lönsammare. Den fula ankungen-sagan har blivit en pengavinnande affärsmodell i skivbranschen.

Av Blues - 25 december 2009 13:41

Ca 10% av Sveriges vuxna befolkning har idag missbruks- eller beroendeproblem. Ungefär 400 000 vuxna personer är alkoholberoende. Ca 1 miljon människor utvecklar alkoholberoende någon gång under sitt liv. Cirka 18% av männen och 12% av kvinnorna dricker på en nivå som medför ökad risk för skador och olyckor. Cirka 13% av männen och 6% av kvinnorna beräknas ha uttalade problem med alkohol och/eller andra droger. En majoritet av dessa har både familj och arbete. Ungdomar mellan 20 och 30 år är den grupp som dricker mest. Var fjärde svensk har någon i sin omedelbara närhet som har alkoholproblem (Statens folkhälsoinstitut).

Det jag skriver här är absolut inte ett tyckande (jag tror inte heller!) utan enbart en objektiv sammanställning av fakta. Hemska och sörjiga fakta om vår påstådda "alkoholkultur" och om vårt skadliga spritdrickande.

Varför måste alkoholen, all slags sprit och drickandet vara i fokus så fort det närmar sig en högtid? Det är acceptabelt när det gäller fester, födelsefirandet eller bröllop där vuxna är i klar majoritet, men enstaka högtider som innebär ett firande med våra nära och kära, dvs. med våra barn och familj behöver väl inte innebära en massa sprit. En måttlig konsumtion med ett eller två glas vin, öl eller den traditionella glöggen är acceptabel för min del, men varför stora mängder? Varför måste den efterlängtade högtiden som barn och föräldrarna ska dela tillsammans upptas av allt alkoholdrickande och t.o.m bakfylla? Julen är en högtid för familjen att samlas och umgås, att vara glad och vänlig, äta gott och glädjas över de fina julklapparna och den fina stämningen. Inte för att barn ska vara rädda för varken pappas, mammas eller farfars hotfulla beteende och dåliga skämt. Istället att ta vara på den tiden och välja kärleken, uppskattningen och glädjen över att få möjlighet och tillfället att umgås med sina nära och kära under ett par dagar, väljer man sprit och låter det obehagliga hemska beteendet ta över. Är spriten så viktig i någons liv så finns det i övrigt 362 andra dagar på året man kan dricka på.

Jul, Påsk, Midsommar- och Nyårsfirandet har blivit, visar statistiken från alla håll, mest "alkoholiserade" högtiderna i Sverige. Konstigt och paradoxalt nog. Systembolaget har just då extraöppet och säljer mer alkohol under Julveckan än under någon annan (vanlig?!) vecka på året. Det gäller också, och i övrigt, de illegala hembränndförsäljare som oftast tjänar storkovan just under den "höga" tiden.

Vår västerländska alkoholkultur ligger som ett täcke över våra högtider. En stor del av "alkoholvänner" (hycklare) hävdar att spriten och alkoholdrickandet ingår i vår kultur, som t.ex sill, lax, Janssons, skinkan, nubben, glögg, majstången mm. Något jag inte håller med om av en enkel anledning: äter man t.ex en eller två kilo gravad lax eller dansar (hoppar grodan) runt majstången under en hel dan, då blir man både mätt och lycklig - sund mat och långvarig fysisk aktivitet ökar vår välbefinnande. Däremot, dricker man en eller två liter vin eller, bevare mig milde herre gud, lika mycket vodka då blir man varken mätt eller lycklig, utan tvärtom. Och det hela kan sluta katastrofalt antingen för spritkonsumenten eller för hans omgivning. Eller för bege två parterna.

Alkoholkonsumtionen har ökat dramatiskt i Sverige under de sista decenniet. Forskarna har bevisat att en av de främsta orsakerna är ett ökat antal dryckestillfällen. Enligt Hälsoinstitutet beror detta också på att vi har fått ett ökat vardagsdrickande. Sedan alkoholpolitikens avreglering och spritskattens sänkning har Sverige fått en ny alkoholkultur med ändrade "alkoholtider". Så den gamla traditionella alkoholkonsumtionen förknippad med enbart helger och våra högtider suddas ut sakta men säkert. Och ett känt och sörjigt faktum är att allt elende som följer troget med som konsekvens av vår supande har också ökat - tusentals bilolyckor, våldtäkter, storbråk och misshandel, dödsförsök och död plus alla andra övriga våldsbrott. Och som kostar samhället uppemot 100 miljarder kronor om året!  Ökningen - drygt 30% under det senaste decenniet. Vi dricker oftare, mer och börjar tidigare som unga (barn) och slutar senare som väldigt gamla. Ett skrämmande exempel är t.ex en gammal rapport från Statens folkhälsoinstitutet från 2002 där det står bl.a att andelen spritkonsumenter bland kvinnor i åldern 50-75 år har ökat med - 150% mellan åren 1998 - 2002! Eller att bara i Stockholm antal unga tjejer som fått allvarliga skador i samband med alkoholmissbruk har ökat med - 200% under åren 2006 och 2007!

Krogar, restauranger och caffeer i både små- och storstäderna har tagit över rollen som ungdomsgård. Attitydförändringen syns framförallt i storstäderna, där krögare säljer mer (och tjänar mer) sprit just under högtidsfirandena än för bara tio år sedan. En hel ungdomsgeneration är på väg att supa ner sig. Helgdrickandet har ökat drastiskt, som vanligt, för de rejäla helgfyllorna vill ingen släppa så lätt och enkelt, men den typiske alkoholisten är inte längre en 50-årig hemlöse sittande på parkbänken utan en 21-årig (antingen högskolestuderande eller arbetslös) kille.

Av Blues - 23 december 2009 15:29

Alla vi som antingen bloggar eller bara läser andras bloggar är helt medvetna om hur det har gått med oss och med vårt land under det här året. Kortfattat - elände, mer elände och ännu mer elände. Hur allt detta kommer att sluta - det vet jag faktiskt inte. Den onda slutar ju inte just den 31 december kl 24:00 och sen börjar man på nytt. Det enda som blir nytt är det nya året, 2010. Allt gammalt skräp och problem hänger bara med vidare och väntar. Men det enda vi kan göra är att hoppas på att det ska bli bättre. Vi för väl se.                 
                                                  


                                    

Julen står inför dörren och det är dags att fixa en hel del. Nu ska man vara lycklig och glad. Inte för sin egen skull utan för omgivningens. Man ska ju fira Jul, öppna klapparna, umgås med sina nära och kära, njuta av fin mat, varm glögg och goda läckerheter. Det behövs verkligen ett avbrott i det eviga vardagsslitet - det är härligt att få vara ledig, att få vara ifred och ge vår kärlek, tid och uppskattning till våra kära och nära. Men den som inte känner sig så uppåt utan tvärtom, nedstämd, olycklig, kanske sjuk eller bara gammal, står med ett farligt krav framför sig: du måste fixa det här också, annars blir allt fel!  Det där kravet om att känna sig på ett helt annorlunda sätt kan bara orsaka att det vi börjar känna leder till ännu mer stress, press, frustration, ångest, skuldkänslor, rädsla, panik, vanmakt... Att inte räcka till, att tvingas ersätta vår avsaknad av närhet och tid till våra kära med bara prylar och mat. Julen förvandlar sig istället till en stor påfrestning och det blir svårt att leva upp till allas krav och förväntningar. Men ändå kämpar vi och försöker göra vårt bästa. Vi tvingar på oss en ny roll - vi spelar ett spel, för våra käras och för stämningens skull, för att tillfredsställa våra närmaste, så som vi gjort kanske hundratals gånger.

 

Känns det bättre nu?  Nej, det gör ju inte det. Förutom att det inte kändes bra från början så blir det nu ännu värre - en dålig inställning om att allt detta man känner är helt fel, fejkat, oäkta, en stor lögn, rena bedrägeri, dåligt skådespeleri... 
Det finns en god idé från början om att det borde vara annorlunda och en vilja att göra något åt det, men man vet inte hur och på vilket sätt ska man göra det. För man är missnöjd med sig själv, olycklig och skäms. Allting blir ännu värre. Läget stämmer ju inte med hur vi känner. Man blir kanske tvingad att stanna hemma istället för att lyckas fly julen och åka utomlands och måste låtsas att allting är OK. Stressen och vår eviga ångest bara ökar. Hemskt.

 

Det bästa man kan göra är att ta det för vad det är. Oavsett hur det är. Om man kan göra så förstås, vilket kan bli svårt, för vi har blivit vana att ta på oss olika roller vid olika tillfällen beroende på vår omgivning och spela ett spel. Men, frågan är om vi kan göra så när det gäller såna stora familjefiranden endast ett par gånger om året. Man blir kluven. I värsta fall kan det hända att man flippar helt ut och gör allt värre genom att fördöma tillvaron, alltet, alla runt om oss och till slut oss själva.

                                           

Med dessa ord vill jag varmt önska er en (fyll i med valfritt ord som beskriver just det ni känner själva) Jul och Gott Nytt År 2010!

Av Blues - 22 december 2009 12:37

Hur skulle man kunna summera allt detta som hänt i Köpenhamn under de två veckorna då hela landet skulle samsas kring klimatets ande? Sammanfatta nåt så stort och oerhört viktigt är inte så enkelt och kan inte göras med bara några ord. Men, man kan väl försöka, i alla fal, för det kostar inte så mycket.

Ett stort fiasko. Undrar om det räcker? Eller ska jag fortsätta?


Inte konstigt att klimatmötet i Köpenhamn havererat totalt. Maktelitens toppmöte med FN i spetsen har resulterat i ett steg bakåt. Viktiga förhandlingar har tyvärr förvandlats av vissa länders representanter (med svag förankring i politiken) till rena spelet för gallerierna och som, i avsaknaden av riktlinjer, har skyllt ifrån sig ansvaret på andra,  med det eviga uttjatade "imperialistiska diktaturens fel" (Hugo Chavez), samt vissa länders tvivelaktiga personer som fortfarande har som sitt främsta mål att tjäna massa pengar och behålla makten. Kina och de andra diktaturer i spetsen har faktiskt satt käppen i hjulen på klimatförhandlingarna, för de är inte villiga att spela på andras villkor, i synnerhet inte USA:s. Det var en obetydlig deklaration som vissa representanter inte brydde sig ett dugg om. Att använda den effektiva tiden för att läxa upp västvärlden än att bry sig om klimatet och hotet vi skapat mot oss själva är allt annat än konstruktivt - totalt omöjligt att uppnå några bra resultat. Om vissa representanter, med lite mer civilkurage, kunde istället säga den sanna sanningen att västvärlden och de rika länderna skiter fullständigt i miljöfrågor och problem med utsläpp och tänker enbart på egen vinst och profit. Och att de är de som bär skulden för allt elände som händer idag runt omkring oss. Men icke. Det korrekta politiska skenet ska upprätthållas till ett väldigt dyrt pris i form av tusentals, ja miljontals liv och ödeläggelsen. Att börja just med sanningen och skala bort alla tvivel är oerhört svårt när de ganska stora pengarna ligger i potten. Moral och etik och viktiga politiska eller ekonomiska beslut håller inte ihop. Så inte fan heller klimatpolitiken och människors liv.                                              


                                                                       


Beslutfattarna har bara åstadkommit att den största boven inom klimatförstöringen går fri och t.o.m med vinst. Sanningen är att sådana vinster kan bli stora, men ofta kortsiktiga, med stora långsiktiga förluster som följd. Och det är också ett ekonomiskt tänkande, men inte ett sunt sådan. De stora skurkarna (USA) satte egen agenda på dagordningen och fick som de ville. Det ska sättas in lite pengar som ska hjälpa de fattiga u-länderna att vidta "viktiga åtgärder". Vilka - det var svårt att veta, med tanke på att det som ofta händer är att en (större?!) del av biståndspengarna hamnar i fel "kista" eller i fel fickor, så som kan ske med t.ex Svenska kyrkans insamlade pengar. Korruption är fortfarande en väldigt lukrativ bisyssla för en del byråkrater och i synnerhet makthavarna i vissa u-länder. Vad ska annars kunna finansiera deras välstånd och deras barns skolgång i Frankrike, England, USA eller Schweiz? Det handlar, i början, om 30 miljarder dollar och sen kan det bli mycket mer om allting blir OK. Vilket kommer att inträffa - aldrig! För det är inte de små som kan bestämma över sina länders framtida utsläpp och öden, utan de stora - konglomerater och koncerner som kontrollerar nästan hela världsmarknaden och äger mer än hälften av u-ländernas tillgångar och rikedomar.  De stora agerar utifrån eget intresse, inte utifrån världens, för det är företagsprofiten som styr, inte känslorna för naturens skönhet. Dessutom samarbetar de med just de makthavarna som inte kommit till makten på ett demokratiskt sätt utan genom våld, kupp och bluffande. De använder makten och pengarna för att utrota sina politiska motståndare och opposition och berikar sig ännu mer genom utbredd korruption. Klimatmötet handlar för deras del inte om klimathotet - de skiter fullständigt i vad kommer att hända med deras redan urholkade länder, inte för att de ser att hela landet redan går åt pipan utan för att de vill bli ännu rikare. Och detta gäller inte enbart några länder i Afrika, utan också vissa länder i Europa och i Sydamerika.


De superrika ska bestämma fortfarande över de fattiga genom att sätta press på dem att vidta de åtgärder som passar bäst givaren och deras vinstmål. De kan ge mer bidrag till de som lyder deras minsta önskan och när de kan kontrollera vad deras pengar används för. De rika industriländerna har byggt sitt välstånd och rikedomar med hjälp av råvaror från just u-länder, t.ex billig olja, malm, kol osv. Oljan finns överallt i en hel del samhällsprocesser och det som är biprodukt och som åker ut i luften är koldioxid, som orsakat huvudsakligen ett alltmer instabil klimat på jorden. Och just en del fattiga u-länder kan drabbas av utsläppen och de negativa konsekvenserna genom ogenomtänkt handel och endast vinst och profit som mål. Men de rika länder vill springa ifrån sitt ansvar och nu kräver dem att de fattiga ska ordna själva sin energiförsörjning på ett dyrare sätt och de vill inte vara med och dela på notan. Kina, enligt USA, behöver ingen finansiell hjälp och inte heller Indien eller Ryssland. Så, att sitta och hävda att "man tagit ett steg framåt" är hyckleri och cynism.


Så, klart att klimatmötet i Köpenhamn var ett stort fiasko. Det ynkliga resultatet är bara att beklaga och fördöma. Den stora frågan är: kan de stora bovarna som sitter i maktens korridorer, korrupta regeringar och storföretagens lobbyister rädda världen, eller är klimatkrisen en mer folklig fråga?

Av Blues - 22 december 2009 07:00

Bara några funderingar om cynismen, lögner, hatet, hycklandet och dubbelmoralen när det gäller vårt yttrandefrihet och svensk pressfrihet. I första hand funderingar ägnade åt strutsfilosofiälskare, politisk korrekta (PK) och "anti-antisemiter och anti-judehatare".


Så här gick det till:

Början: den 17 augusti publicerar Aftonbladet en kulturartikel där journalisten Donald Boström skriver om misstänkt illegal organhandel i Israel i början på 90-talet. Palestinska familjer kräver att få veta vad som hänt med deras ihjälskjutna söner sedan de fått tillbaka deras kroppar uppsprättade och ihopsydda från mage till hals. De anklagar israelisk militär för att ha stulit organ från sönerna. En pågående brottsutredning om illegal organhandel i New York är också aktuell. Artikeln väcker häftiga reaktioner i Israel (världen?) och vice utrikesminister kräver att den svenska regeringen  fördömer artikeln.
Den 19 augusti: den svenska ambassadören i Tel Aviv, Elisabet Borsiin Bonnier, fördömer artikeln på ambassadens hemsida. Svensk regering stöder dock inte uttalandet. 
Den 20 augusti: Israels utrikesminister Avigdor Lieberman är rasande för att svenska regeringen inte ingriper mot tidningen. ”Det påminner oss om Sveriges handlande under andra världskriget”, säger han. Utrikesminister Carl Bildt meddelar via sin blogg att UD inte har några planer på att ändra i den svenska pressfriheten.
Den 21 augusti: Sydsvenskans ledare anklagar Aftonbladets artikel för att ”stinka av antisemitiskt tankegods” och kallar Aftonbladet för Antisemitbladet. Israels ambassadör i Sverige, Benny Dagan, kallas till ett möte med svenska UD.

Den 22 augusti:Fredrik Reinfeldt klargör att svensk grundlag förbjuder regeringen att fördöma tidningsartiklar.

Den 23 augusti: Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och flera andra ministrar kräver fördömanden från svenska regeringen.
Slut: Den 18 december släpper  den amerikanske professorn Nancy Sheppard-Huhges
bandinspelningar med en israelisk chefsläkare som berättar hur läkare på rättsmedicinska institutet i Israel avlägsnat organ från döda kroppar, däribland palestinska, utan tillstånd från anhöriga. Ljudbanden publiceras i israeliska TV 2.

Israelisk militär bekräftar för tv-kanalen att man tagit organ utan tillstånd.

Levy Izhak Rosenbaum, rabbin från Brooklyn, en ”matchmaker”,  finns med i en hemlig inspelning med en FBI-agent som han trodde var en kund. Han arresterades i slutet på juli, i samband med att en korruptionshärva som avslöjades i New Jersey: judiska rabbiner, folkvalda och tjänstemän hade i åratal sysslat med pengatvätt och illegal organhandel. Rosenbaums matchmaking handlade om att köpa (10 000 dollar) njurar från Israel på den svarta marknaden, sedan sälja dem till desperata patienter i USA för 160 000 dollar. På frågan hur många organ han sålt svarar Rosenbaum: "Många. Och jag har aldrig misslyckats". Hans verksamhet har pågått under mycket lång tid. Och - hälften av de nya njurar som israeler fått inopererade i Israel sedan början på 2000-talet har köpts illegalt från Turkiet, Östeuropa, Bangladesh, Pakistan, Kina eller Latinamerika.

Israeliska hälsovårdsmyndigheter har haft full kännedom om verksamheten, men inte gjort nåt för att stoppa den. 2003 framkom vid en konferens att Israel är det enda västlandet vars läkarkår inte fördömer den illegala organhandel eller vidtar några rättsliga åtgärder mot de läkare som deltar i den brottsliga hanteringen. Tvärtom var chefsläkare på de stora sjukhusen inblandade i de flesta illegala transplantationerna.

Ett internationellt känt faktum är att behovet av organ i Israel är stort, att en omfattande illegal organhandel pågår, att det skett under lång tid, att det sker med myndigheternas goda minne, att högt uppsatta läkare på de stora sjukhusen deltar, liksom tjänstemän på olika nivåer.

 

Israelisk militär plötsligt erkände i helgen att man tagit organ från kroppar utan medgivande från anhöriga. Amerikanska nyhetsbyrån AP lade i går kväll ut nyheten om att läkare på Israels rättsmedicinska institut Abu Kabir tagit hornhinnor, hjärtklaffar, hud och bendelar utan tillstånd, i samband med olika kroppsobduktioner under 80- och 90-talet.

Ursprunget till nyheten är ett tv-reportage som sändes i israeliska TV2 i fredags kväll med professor Nancy Sheppard Hughes (Berkeley-universitetet i Kalifornien) som är medicinsk antropolog och en internationell auktoritet på illegal organhandel. Hon har släppt bandupptagningar av intervjuer hon gjort 1998 med Yehuda Hiss, överläkaren på Abu Kabir. Israeliska TV2 sände ett långt inslag för första gången. Banden med intervjuerna låg i ett tiotal år på hennes kontor i Berkeley. Anledningen till att Nancy valt att komma ut med intervjuerna är den uppmärksamhet som följde på Aftonbladets kulturartikel från den 17 augusti.  "Det har varit en svår tid. Innan jag kunde gå ut med det ville jag bege mig till Israel  för att få svar på de frågor jag hade", säger Nancy. Dit åkte hon i september, månaden efter Aftonbladets publicering. Då gick samtal med myndighetspersoner betydligt annorlunda än när hon ställde samma frågor 1998 och det verkade att alla hade accepterat att organstöld faktiskt har pågåt i många år. Precis som Hiss, skyller de inblandade på dåtidens luddiga lagar. Andra låtsades som om de visste ingeting, trots att israeliska tidningar har skrivit om det.  "Jag har träffat kirurger som har plågats av dåligt samvete och velat berätta. Men de har inte vågat", säger Nancy. Hon säger att Hiss inte tycker att han gjorde fel och hon tror att många av hans kollegor kan ha resonerat på samma sätt.  "Han gjorde det för sitt land, som patriot, och för armén. Han såg det som sin plikt och det var därför han kunde berätta det för mig".

 

Israeliska myndigheter förnekade då anklagelserna och israeliska befattningshavare kallade artikeln för ”antisemitisk". Men, plötsligt, som svar på tv-reportaget i fredags bekräftade israelisk militär att organ tagits från kroppar utan tillstånd. De uppger dock för kanalen att "dessa aktiviteter avslutades för ett decennium sedan och äger inte längre rum”. Hiss avskedades som chef 2004 i samband med att släktingar till israeliska soldater och civila, och palestinier, riktade anklagelser om organstöld mot institutet. Israels justitiekansler lade ner åtalet mot Hiss, som fortfarande jobbar som chefspatolog vid institutet. Han har ännu inte kommenterat tv-inslaget. Israeliska hälsodepartementet vidhåller för israeliska TV 2 att all organanvändning skedde med tillstånd, men uppger att ”riktlinjerna var inte tydliga vid den tiden” och ”sedan tio år tillbaka har Kabirinstitutet jobbat etiskt och enligt judisk lag”.

Nu, efter allt som hänt kring detta "antisemitiska" ämnet, undrar jag, i all min naivitet: vad kommer SvD att hävda idag? Och vissa andra tidningar, eftersom enbart Aftonbladet skriver (igen!) om "den sanna sanningen"? Hur kommer de talrika "sanna Israelvänner" som t.ex Elisabet Bonnier, Niklas Wikman (MUF-ordforande), Gunnar Hökman (EU-parlamentariker), Ilya Meyer, Lisa Abramowicz, Niklas Ekdal, Lars Gustafsson, Dmitri Vasserman och liknande cyniker och hycklare från Newsmill att reagera nu och vad kommer de att hävda? Kommer Gunnar Hökman att anklaga igen Mattias Gardell för hans kritik, hävda fortfarande att det inte finns några fakta, att allting var och är ren lögn och att palestinierna är de riktiga antisemiterna? Kommer den före israeliske ambassadören Zvi Mazel - mannen med särskild rätt att slå sönder och krossa konst på Historiska museet, att fortfarande hävda att "det inte finns nån fri press i Sverige" och att "nästan alla tidningar ägs av sossarna"? Fortsätter alla de, som vanligt, så som en del "Israelvänner" redan gjort i sina kommentarer igår och idag, att avfärda t.o.m det officiella uttalandet från israelisk arme som bekräftat - att de har tagit organ ur döda kroppar utan tillstånd! Eller kommer de kanske att be om ursäkt och beklaga?

 

Den 17 augusti uppstod det stora rabalder när "Israelvänner" och talrika försvarare av "Israels rätt att existera" - för det mesta en del judar från Sverige och deras hypokritiska anhängare, började smutskasta både Donald Boström som person, som skribent och som författare och Aftonbladet plus alla andra som inte tyckte som dem. Alla andra var, som vanligt, antisemiter, rasister och judehatare. Boströms artikel var "ofin, stilistisk omogen, ogenomtänkt och bristfällig" och "svartmålar Israel med sina rasistiska påhopp". Att israeliska soldater avsiktligt dödat och tagit unga palestiniers döda kroppar med sig utan att fråga om lov, för det var palestinsk mark, och att läkarna sedan "obducerat kropparna i en "nödvändig rättsmedicinsk utredning", avlägsnat deras vitala organ som sedan sålts vidare på svarta marknaden i USA för miljoner dollar, var enligt "Israelvänliga sanna frihetskämpar" rena rama lögn. De påstådda sanningssägarna snackade om propagandakrig mot staten Israel och mot alla de judar runt om i hela världen som (hur kunde de veta att just alla judar gjorde det) har reagerat starkt och fördömt både artikeln, skribenten och Aftonbladet. Och, paradoxalt nog, alla de gömde sig just bakom den svenska pressfriheten som de fördömde och snackade skit om. Snacka om hyckleri, cynism och dubbelmoral.

Av Blues - 21 december 2009 17:56

Sjukförsäkringssystemet, socialförsäkringsministern, Försäkringskassan, A-kassan, Arbetsförmedlingen, Socialen och allt annat som har med de sjuka att göra har fortsatt bli ett hett ämne i vissa dagstidningar - inte alla förstås. Dels för att, tror jag, i all min naivitet, de har helt enkelt tröttnat på att skriva hela tiden om ett redan tråkigt ämne som, verkar det, inte kommer under överåskådlig tid att förändras till något lite bättre, effektivare och mer humanare och mänskligare utan tvärtom blir ännu värre. Dels att de är upptagna med att bidra till en mer framgångsrikare Julstämning med mer riktig julmat, härlig dricka, häftiga (tuffa?!) julklappar, vår konsumism, Anna Ankas närvaro bland oss, hennes medverkande i svensk TV och annat smått och gott.

 

Idag läser jag att det blir mer pengar för de utförsäkrade om de så fort som möjligt går med i a-kassan (gäller de som är icke medlemmar) och att alla kan få sina pengar redan den 25 januari. Vilken lycka! Man blir så jädra tacksam och nästan gråtfärdig - regeringen bryr sig verkligen om oss sjuka och vill inte att vi ska "hamna i kläm". Förmodligen kan vi skatta oss lyckliga tack vare  den sista opinionsundersökningen om alliansens popularitet bland väljarna som fort resulterade i regeringens senaste krismöte - de var äntligen införstådda att deras maktutövande befaras ta slut inom en bestämd tid.

Inte vet jag, men det kan stämma; både ett politiskt fiasko och en moralisk nederlag för borgarna som försökt med alla medel "bekämpa utanförskapet" genom att angripa kärnan i välfärdens system - sjuka och arbetslösa. Utförsäkringssystemet, det nya, cyniska, ruttna, helt sjuka, omoraliska och omänskliga systemet med sin berömda utsorteringskedjan plus Tottos "hypnotiska och berörande" jobbpolitik var pricken över i:et i alliansens tvivelaktiga politiska beslutsfattanden i år. Som lett till att tusentals människors liv och öden har sätts i spel. Sjuka ska tillfriskna över natten, bli snabbt utförsäkrade och ska ut och jobba. Och genom sitt hederliga arbete bidra till att mer pengar hamnar i statskistan för att bekosta de välbärgades välstånd och lycka tack vare sänkta skatter. Sjuka ska hitta alla jobb som inte ens de långtidsarbetslösa kan hitta. Men herre Reinfeldt hävdar bestämt och fortfarande att jobben finns; man ska bara söka på rätt ställe och på rätt sätt. Som t.ex att säga upp sig som professorn och jobba heltid på Samhall och räkna upp eller paketera skruvarna.

 

Arne Karlsson hade svår epilepsi och dog av ett kraftigt anfall. Han var förvirrad men vägrade ta ut sin medicin eller han vågade inte hämta ut sina mediciner för de var så dyra - han hade knappt några pengar till mat eller kläder. Hans gode man och hans läkare har kämpat i mer än ett år för Arnes rätt till sjukersättning, som han aldrig fick, för försäkringskassan ansåg att Arne var för frisk att få det. Han blev istället kallad till arbetsförmedlingen för att diskutera framtida jobb med sin handläggare, men Arne var så förvirrad så att han gick vilse på vägen. Men när han till lut lyckades komma dit så skickade handläggaren Arne hem direkt - vem som helst kunde väl se att Arne VAR SVÅRT SJUK! Men F-kassan nekade Arne sjukersättningen och i de två beslut han fick från kassan nekades hans begäran om sjukersättning på heltid, med motiveringen att hans arbetsförmåga inte var nedsatt. Trots att i läkarens utlåtande står tydligt och klart att Arnes arbetsförmåga var helt nedsatt. F-kassans "läkarexpert" och självaste handläggaren har tagit egna beslut och förklarat Arne frisk. Snart efter det dog Arne. Men försäkringskassan hävdar idag att "det är ingenting anmärkningsvärt i ärendet" och att "de bara följt reglerna efter bästa förmåga".

Vad ska man säga? Jag finner inga ord just nu så...

 

Personligen tror jag och tycker att fel person fick Nobelpris i medicin för två veckor sedan. Vår kunnige, villige och mänsklige socialförsäkringsminister, fru HP borde få priset, med tanke på att hon gjort så många sjuka friska på så kort tid, inte genom den senaste forskaruppfinningen mot cancer utan genom utförsäkringssystemets och utförsäkringskedjans effekter. Hipp, hipp, hur(r)a!

Försäkringskassans omoraliska och omänskliga beslut, har visat sig, driver idag folk till självmord - en kvinna tog sitt liv för bara några dagar sedan, men regeringen fortsätter bestämt att förneka att detta sker och finns överhuvudtaget. Något som tyvärr många förtvivlade och totalt maktlösa och förnedrade sjuka tänker på mer och mer; t.o.m en del läkare varnar om detta sörjiga faktum som kan inträffa när som helst p.g.a att de sjuka blir ännu mer utsatta för psykiska påfrestningar som inte ens friska människor orkar klara av. Men borgarna vill ändå inte lyssna. De kör fortfarande med sina egna tolkningar och kör över alla.

 

Till och med lilla jag har haft på sistone såna "osunda" tankar. Jag ser inte längre nån mening med det livet jag lever idag. Allting pekar nedåt, hälsan försämras varje dag som går; otroligt hård kamp både mot sjukdomen och mot tiden. Jag är mer och mer orolig, kan varken äta, sova eller tänka klart och blir mer och mer apatisk, förvirrad och rädd. Att bli missförstådd är jag bekant med, men att bli misstrodd, ifrågasatt, nedvärderad och totalt förnedrad som människa utav myndigheter som tar lagen i sina egna händer och tolkar dem på sitt eget omoraliskt och omänskligt sätt klarar jag inte av längre. Jag vill inte att varken regeringen eller försäkringskassan ska bestämma över mitt liv, min sjukdom och mitt öde, men det verkar att de är på väg att ta livet av mig. Jag har accepterat för länge sedan att jag lever på en lånad tid, men kan och vill inte acceptera att bli behandlad som en råtta. Jag befinner mig just nu i en väldigt svår dilemma: ska jag låta mig dödas av byråkratiska cyniker och hycklare som "bara följer lagen" eller? Jag som inte ville låta mig dödas under hela kriget i Bosnien och vägrade ge upp. Eller ska jag ta lagen i egna händer, så som de gör, och göra det själv?

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se