Hur skulle man kunna summera allt detta som hänt i Köpenhamn under de två veckorna då hela landet skulle samsas kring klimatets ande? Sammanfatta nåt så stort och oerhört viktigt är inte så enkelt och kan inte göras med bara några ord. Men, man kan väl försöka, i alla fal, för det kostar inte så mycket.

Ett stort fiasko. Undrar om det räcker? Eller ska jag fortsätta?

Inte konstigt att klimatmötet i Köpenhamn havererat totalt. Maktelitens toppmöte med FN i spetsen har resulterat i ett steg bakåt. Viktiga förhandlingar har tyvärr förvandlats av vissa länders representanter (med svag förankring i politiken) till rena spelet för gallerierna och som, i avsaknaden av riktlinjer, har skyllt ifrån sig ansvaret på andra,  med det eviga uttjatade "imperialistiska diktaturens fel" (Hugo Chavez), samt vissa länders tvivelaktiga personer som fortfarande har som sitt främsta mål att tjäna massa pengar och behålla makten. Kina och de andra diktaturer i spetsen har faktiskt satt käppen i hjulen på klimatförhandlingarna, för de är inte villiga att spela på andras villkor, i synnerhet inte USA:s. Det var en obetydlig deklaration som vissa representanter inte brydde sig ett dugg om. Att använda den effektiva tiden för att läxa upp västvärlden än att bry sig om klimatet och hotet vi skapat mot oss själva är allt annat än konstruktivt - totalt omöjligt att uppnå några bra resultat. Om vissa representanter, med lite mer civilkurage, kunde istället säga den sanna sanningen att västvärlden och de rika länderna skiter fullständigt i miljöfrågor och problem med utsläpp och tänker enbart på egen vinst och profit. Och att de är de som bär skulden för allt elände som händer idag runt omkring oss. Men icke. Det korrekta politiska skenet ska upprätthållas till ett väldigt dyrt pris i form av tusentals, ja miljontals liv och ödeläggelsen. Att börja just med sanningen och skala bort alla tvivel är oerhört svårt när de ganska stora pengarna ligger i potten. Moral och etik och viktiga politiska eller ekonomiska beslut håller inte ihop. Så inte fan heller klimatpolitiken och människors liv.                                              

Beslutfattarna har bara åstadkommit att den största boven inom klimatförstöringen går fri och t.o.m med vinst. Sanningen är att sådana vinster kan bli stora, men ofta kortsiktiga, med stora långsiktiga förluster som följd. Och det är också ett ekonomiskt tänkande, men inte ett sunt sådan. De stora skurkarna (USA) satte egen agenda på dagordningen och fick som de ville. Det ska sättas in lite pengar som ska hjälpa de fattiga u-länderna att vidta "viktiga åtgärder". Vilka - det var svårt att veta, med tanke på att det som ofta händer är att en (större?!) del av biståndspengarna hamnar i fel "kista" eller i fel fickor, så som kan ske med t.ex Svenska kyrkans insamlade pengar. Korruption är fortfarande en väldigt lukrativ bisyssla för en del byråkrater och i synnerhet makthavarna i vissa u-länder. Vad ska annars kunna finansiera deras välstånd och deras barns skolgång i Frankrike, England, USA eller Schweiz? Det handlar, i början, om 30 miljarder dollar och sen kan det bli mycket mer om allting blir OK. Vilket kommer att inträffa - aldrig! För det är inte de små som kan bestämma över sina länders framtida utsläpp och öden, utan de stora - konglomerater och koncerner som kontrollerar nästan hela världsmarknaden och äger mer än hälften av u-ländernas tillgångar och rikedomar.  De stora agerar utifrån eget intresse, inte utifrån världens, för det är företagsprofiten som styr, inte känslorna för naturens skönhet. Dessutom samarbetar de med just de makthavarna som inte kommit till makten på ett demokratiskt sätt utan genom våld, kupp och bluffande. De använder makten och pengarna för att utrota sina politiska motståndare och opposition och berikar sig ännu mer genom utbredd korruption. Klimatmötet handlar för deras del inte om klimathotet - de skiter fullständigt i vad kommer att hända med deras redan urholkade länder, inte för att de ser att hela landet redan går åt pipan utan för att de vill bli ännu rikare. Och detta gäller inte enbart några länder i Afrika, utan också vissa länder i Europa och i Sydamerika.

De superrika ska bestämma fortfarande över de fattiga genom att sätta press på dem att vidta de åtgärder som passar bäst givaren och deras vinstmål. De kan ge mer bidrag till de som lyder deras minsta önskan och när de kan kontrollera vad deras pengar används för. De rika industriländerna har byggt sitt välstånd och rikedomar med hjälp av råvaror från just u-länder, t.ex billig olja, malm, kol osv. Oljan finns överallt i en hel del samhällsprocesser och det som är biprodukt och som åker ut i luften är koldioxid, som orsakat huvudsakligen ett alltmer instabil klimat på jorden. Och just en del fattiga u-länder kan drabbas av utsläppen och de negativa konsekvenserna genom ogenomtänkt handel och endast vinst och profit som mål. Men de rika länder vill springa ifrån sitt ansvar och nu kräver dem att de fattiga ska ordna själva sin energiförsörjning på ett dyrare sätt och de vill inte vara med och dela på notan. Kina, enligt USA, behöver ingen finansiell hjälp och inte heller Indien eller Ryssland. Så, att sitta och hävda att "man tagit ett steg framåt" är hyckleri och cynism.

Så, klart att klimatmötet i Köpenhamn var ett stort fiasko. Det ynkliga resultatet är bara att beklaga och fördöma. Den stora frågan är: kan de stora bovarna som sitter i maktens korridorer, korrupta regeringar och storföretagens lobbyister rädda världen, eller är klimatkrisen en mer folklig fråga?

Bara några funderingar om cynismen, lögner, hatet, hycklandet och dubbelmoralen när det gäller vårt yttrandefrihet och svensk pressfrihet. I första hand funderingar ägnade åt strutsfilosofiälskare, politisk korrekta (PK) och "anti-antisemiter och anti-judehatare".

Så här gick det till:

Början: den 17 augusti publicerar Aftonbladet en kulturartikel där journalisten Donald Boström skriver om misstänkt illegal organhandel i Israel i början på 90-talet. Palestinska familjer kräver att få veta vad som hänt med deras ihjälskjutna söner sedan de fått tillbaka deras kroppar uppsprättade och ihopsydda från mage till hals. De anklagar israelisk militär för att ha stulit organ från sönerna. En pågående brottsutredning om illegal organhandel i New York är också aktuell. Artikeln väcker häftiga reaktioner i Israel (världen?) och vice utrikesminister kräver att den svenska regeringen  fördömer artikeln.
Den 19 augusti: den svenska ambassadören i Tel Aviv, Elisabet Borsiin Bonnier, fördömer artikeln på ambassadens hemsida. Svensk regering stöder dock inte uttalandet. 
Den 20 augusti: Israels utrikesminister Avigdor Lieberman är rasande för att svenska regeringen inte ingriper mot tidningen. ”Det påminner oss om Sveriges handlande under andra världskriget”, säger han. Utrikesminister Carl Bildt meddelar via sin blogg att UD inte har några planer på att ändra i den svenska pressfriheten.
Den 21 augusti: Sydsvenskans ledare anklagar Aftonbladets artikel för att ”stinka av antisemitiskt tankegods” och kallar Aftonbladet för Antisemitbladet. Israels ambassadör i Sverige, Benny Dagan, kallas till ett möte med svenska UD.

Den 22 augusti:Fredrik Reinfeldt klargör att svensk grundlag förbjuder regeringen att fördöma tidningsartiklar.

Den 23 augusti: Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och flera andra ministrar kräver fördömanden från svenska regeringen.
Slut: Den 18 december släpper  den amerikanske professorn Nancy Sheppard-Huhges bandinspelningar med en israelisk chefsläkare som berättar hur läkare på rättsmedicinska institutet i Israel avlägsnat organ från döda kroppar, däribland palestinska, utan tillstånd från anhöriga. Ljudbanden publiceras i israeliska TV 2.

Israelisk militär bekräftar för tv-kanalen att man tagit organ utan tillstånd.

Levy Izhak Rosenbaum, rabbin från Brooklyn, en ”matchmaker”,  finns med i en hemlig inspelning med en FBI-agent som han trodde var en kund. Han arresterades i slutet på juli, i samband med att en korruptionshärva som avslöjades i New Jersey: judiska rabbiner, folkvalda och tjänstemän hade i åratal sysslat med pengatvätt och illegal organhandel. Rosenbaums matchmaking handlade om att köpa (10 000 dollar) njurar från Israel på den svarta marknaden, sedan sälja dem till desperata patienter i USA för 160 000 dollar. På frågan hur många organ han sålt svarar Rosenbaum: "Många. Och jag har aldrig misslyckats". Hans verksamhet har pågått under mycket lång tid. Och - hälften av de nya njurar som israeler fått inopererade i Israel sedan början på 2000-talet har köpts illegalt från Turkiet, Östeuropa, Bangladesh, Pakistan, Kina eller Latinamerika.

Israeliska hälsovårdsmyndigheter har haft full kännedom om verksamheten, men inte gjort nåt för att stoppa den. 2003 framkom vid en konferens att Israel är det enda västlandet vars läkarkår inte fördömer den illegala organhandel eller vidtar några rättsliga åtgärder mot de läkare som deltar i den brottsliga hanteringen. Tvärtom var chefsläkare på de stora sjukhusen inblandade i de flesta illegala transplantationerna.

Ett internationellt känt faktum är att behovet av organ i Israel är stort, att en omfattande illegal organhandel pågår, att det skett under lång tid, att det sker med myndigheternas goda minne, att högt uppsatta läkare på de stora sjukhusen deltar, liksom tjänstemän på olika nivåer.

Israelisk militär plötsligt erkände i helgen att man tagit organ från kroppar utan medgivande från anhöriga. Amerikanska nyhetsbyrån AP lade i går kväll ut nyheten om att läkare på Israels rättsmedicinska institut Abu Kabir tagit hornhinnor, hjärtklaffar, hud och bendelar utan tillstånd, i samband med olika kroppsobduktioner under 80- och 90-talet.

Ursprunget till nyheten är ett tv-reportage som sändes i israeliska TV2 i fredags kväll med professor Nancy Sheppard Hughes (Berkeley-universitetet i Kalifornien) som är medicinsk antropolog och en internationell auktoritet på illegal organhandel. Hon har släppt bandupptagningar av intervjuer hon gjort 1998 med Yehuda Hiss, överläkaren på Abu Kabir. Israeliska TV2 sände ett långt inslag för första gången. Banden med intervjuerna låg i ett tiotal år på hennes kontor i Berkeley. Anledningen till att Nancy valt att komma ut med intervjuerna är den uppmärksamhet som följde på Aftonbladets kulturartikel från den 17 augusti.  "Det har varit en svår tid. Innan jag kunde gå ut med det ville jag bege mig till Israel  för att få svar på de frågor jag hade", säger Nancy. Dit åkte hon i september, månaden efter Aftonbladets publicering. Då gick samtal med myndighetspersoner betydligt annorlunda än när hon ställde samma frågor 1998 och det verkade att alla hade accepterat att organstöld faktiskt har pågåt i många år. Precis som Hiss, skyller de inblandade på dåtidens luddiga lagar. Andra låtsades som om de visste ingeting, trots att israeliska tidningar har skrivit om det.  "Jag har träffat kirurger som har plågats av dåligt samvete och velat berätta. Men de har inte vågat", säger Nancy. Hon säger att Hiss inte tycker att han gjorde fel och hon tror att många av hans kollegor kan ha resonerat på samma sätt.  "Han gjorde det för sitt land, som patriot, och för armén. Han såg det som sin plikt och det var därför han kunde berätta det för mig".

Israeliska myndigheter förnekade då anklagelserna och israeliska befattningshavare kallade artikeln för ”antisemitisk". Men, plötsligt, som svar på tv-reportaget i fredags bekräftade israelisk militär att organ tagits från kroppar utan tillstånd. De uppger dock för kanalen att "dessa aktiviteter avslutades för ett decennium sedan och äger inte längre rum”. Hiss avskedades som chef 2004 i samband med att släktingar till israeliska soldater och civila, och palestinier, riktade anklagelser om organstöld mot institutet. Israels justitiekansler lade ner åtalet mot Hiss, som fortfarande jobbar som chefspatolog vid institutet. Han har ännu inte kommenterat tv-inslaget. Israeliska hälsodepartementet vidhåller för israeliska TV 2 att all organanvändning skedde med tillstånd, men uppger att ”riktlinjerna var inte tydliga vid den tiden” och ”sedan tio år tillbaka har Kabirinstitutet jobbat etiskt och enligt judisk lag”.

Nu, efter allt som hänt kring detta "antisemitiska" ämnet, undrar jag, i all min naivitet: vad kommer SvD att hävda idag? Och vissa andra tidningar, eftersom enbart Aftonbladet skriver (igen!) om "den sanna sanningen"? Hur kommer de talrika "sanna Israelvänner" som t.ex Elisabet Bonnier, Niklas Wikman (MUF-ordforande), Gunnar Hökman (EU-parlamentariker), Ilya Meyer, Lisa Abramowicz, Niklas Ekdal, Lars Gustafsson, Dmitri Vasserman och liknande cyniker och hycklare från Newsmill att reagera nu och vad kommer de att hävda? Kommer Gunnar Hökman att anklaga igen Mattias Gardell för hans kritik, hävda fortfarande att det inte finns några fakta, att allting var och är ren lögn och att palestinierna är de riktiga antisemiterna? Kommer den före israeliske ambassadören Zvi Mazel - mannen med särskild rätt att slå sönder och krossa konst på Historiska museet, att fortfarande hävda att "det inte finns nån fri press i Sverige" och att "nästan alla tidningar ägs av sossarna"? Fortsätter alla de, som vanligt, så som en del "Israelvänner" redan gjort i sina kommentarer igår och idag, att avfärda t.o.m det officiella uttalandet från israelisk arme som bekräftat - att de har tagit organ ur döda kroppar utan tillstånd! Eller kommer de kanske att be om ursäkt och beklaga?

Den 17 augusti uppstod det stora rabalder när "Israelvänner" och talrika försvarare av "Israels rätt att existera" - för det mesta en del judar från Sverige och deras hypokritiska anhängare, började smutskasta både Donald Boström som person, som skribent och som författare och Aftonbladet plus alla andra som inte tyckte som dem. Alla andra var, som vanligt, antisemiter, rasister och judehatare. Boströms artikel var "ofin, stilistisk omogen, ogenomtänkt och bristfällig" och "svartmålar Israel med sina rasistiska påhopp". Att israeliska soldater avsiktligt dödat och tagit unga palestiniers döda kroppar med sig utan att fråga om lov, för det var palestinsk mark, och att läkarna sedan "obducerat kropparna i en "nödvändig rättsmedicinsk utredning", avlägsnat deras vitala organ som sedan sålts vidare på svarta marknaden i USA för miljoner dollar, var enligt "Israelvänliga sanna frihetskämpar" rena rama lögn. De påstådda sanningssägarna snackade om propagandakrig mot staten Israel och mot alla de judar runt om i hela världen som (hur kunde de veta att just alla judar gjorde det) har reagerat starkt och fördömt både artikeln, skribenten och Aftonbladet. Och, paradoxalt nog, alla de gömde sig just bakom den svenska pressfriheten som de fördömde och snackade skit om. Snacka om hyckleri, cynism och dubbelmoral.