Alla inlägg under mars 2010

Av Blues - 15 mars 2010 16:56

Internet breder ut sig mer och mer; samtidigt växer bloggande enormt. Och kommentarerna ökar explosionsartat. Bloggarna skriver sina inlägg och låter läsarna kommentera dem - de vill få väl lite feedback, ett bekräftelse att andra läser deras bloggar. Det gäller också nättidningar - en massa läsare som tycker och tror ett och annat om artiklarna, om ämnet eller enbart om skribenten.

Samtidigt har nät- och blogghatet (mobbing) blivit ett begrepp. För att artiklarna ska ha mer läsare (det handlar också om trovärdigheten) låter tidningarna folk vara med i debatten där de kan diskutera olika ämnen. Och då kan det dyka upp en hel del oseriösa kommentarer. Nätet har blivit en särskild kanal för undertryckta aggressioner, för en dold ilska som får sitt utlopp i form av elaka kommentarer. Ett allmänt ämne eller ett gemensamt problem förvandlas till ett personligt angrepp.

Människor vill kränka och göra illa andra. De gömmer sig bakom anonymiteten och tar sig friheter att såra andra - något de skulle aldrig våga göra i verkligheten. För dem har nätet blivit en låtsastillvaro där de kan helt fritt skrika ut sin ångest och sina frustrationer. De uppvisar symptom på dålig självinsikt och på dåligt självförtroende, men också på dålig eller ingen respekt för bloggaren eller för skribenten. Deras beteende är fegt. Sådana personer kan inte brottas med egen självbild och istället riktar de sin frustration och rädslan mot de andra, men via nätet. De bara hänger med på "blogg-tåget" och tack vare en viss anonymitet får de  ett tillfälle att trycka ner andra och känna välmoende.

Dessutom är detta både enklare och lättare - att mobba andra via nätet behövs det ingen styrka. Att mobba andra i det verkliga livet måste man oftast tillhöra ett gäng som ska backa upp en. Som  själv är egentligen en svag person och en fegis när han är ensam. I bloggsfären blir han tillräckligt tuff och även den ensamma lilla fega skitstöveln kan fritt snacka skit och smutskasta andra eftersom han slipper möta dem öga mot öga.

I Internets anonyma värld får alla slags människor sitt utrymme. De vill bara såra, misskreditera och förnedra andra, av massa olika anledningar. De bara tror att de kan vinna lite status och makt genom att slå på "de svaga", att bedöma och döma dem. De leker helt enkelt både gud och domare.

ANNONS
Av Blues - 12 mars 2010 16:03

"Politiker ska inte skriva historia" - de borgerliga partierna avvisade häromdan Vänsterpartiets förslag att massakern på armenier och andra folkgrupper under Första världskriget som begåtts av Turkiet (?!) ska klassas som ett folkmord dvs. genocid. Men - riksdagen röstade ja. Turkiet fördömde beslutet.

 

Politiken skriver ingen historia, sa någon. Sant - det är historiker som gör detta. Politiken och deras företrädare bara "hänger" med och skapar historia och sen kan de analysera och bedöma de historiska processerna och händelserna (i efterhand) som utspelats runt om i världen just på grund av de olika politiska beslutfattanden från olika regeringar eller makthavarna.

Historiker skriver om olika händelser och personer utifrån tillgängliga fakta och materialet som de utgår ifrån och sen presenterar det för allmänheten. Som ska analysera, bedöma eller rent av avvisa materialet som osannt. Eller godkänna.

Om politiken  gör detta, då skapas det bara en diplomatisk eller en politisk kris. Som det hände i det här fallet. Turkiets ambassadör blev kallad hem. Den diplomatiska förbindelsen mellan Sverige och Turkiet bröts av, något politikerna förmodligen räknat med.

 

Utrikesministern Carl Bildt beklagar starkt och hävdar att "det är fel att politisera historien". Ministern tycker inte att historien ska dikteras genom vissa riksdagsbeslut. Att historien går inte att rösta om. Och att sådana parlamentariska omröstningar om vad som är sant och falskt i historien är fel sätt. Det är historikernas och forskarnas jobb att avgöra om sanningen. "Jag tycker inte att riksdagen eller regeringen ska fastställa historiska förlopp. Det är därför jag avvisar tanken att vi genom politiska beslut ska fastställa att något har hänt", sa han.

 

Svensk riksdag är vald att bland annat stifta lagar åt sitt folk, inte för att föra fram åsikter från vissa partier för att de ska vinna mer röster i nästa val.

Ur ett historiskt/vetenskapligt perspektiv är folkmord på armenierna och andra folkgrupper en kontroversiell fråga, men ur ett politiskt perspektiv blir den ett problem. Det finns ingen anledning för politiker, i synnerhet riksdagen, att bedöma, tolka och använda en historisk händelse för egna politiska (val)kampanjer.

 

Historieforskningen och vetenskapen borde ju vara fri från politiska influenser. Genom historien har det tyvärr visat sig att enstaka händelser/personer i vissa länder har blivit förfalskade och en del verkar ha varit "beställd" av den dåvarande härskande politiska makten. Materialet har sedan blivit hårdgranskad, ändrad efter behov och till sist godkänd och publicerad. Vilket betyder att politiker kan blanda sig in i historiska forskningar och genom olika slags påtryckningar ändra vissa händelseförlopp. Något som är, för det mesta, förknippat med Stalin och fd Sovjetunionen. Det heter i övrigt historierevisionism och kan leda till ännu mer problem.

 

Svensk riksdag vill fungera som någon slags historisk domstol och fatta ett politiskt beslut om en historiebeskrivning (och handling) är sann eller falsk. Men historien ska inte vara någon slags redskap i den politiska maktkampen, utan förbli en sann vetenskap där man söker sanningen och fakta om vissa historiska händelser eller personer utan några  påtryckningar från politiken.

ANNONS
Av Blues - 4 mars 2010 16:34

Det fuskas och ljögs en hel del inom politiken. Det politiska spelet och maktkampen går så långt att det leder bara till fusk. Som med köpta väljarröster. "Man har flitigt värvat mer medlemmar" hävdar moderaterna. Som har visat sig att det handlar om köpta röster. Att man fuskar till sig framgångar för att "vara med och bygga en modern demokrati". Lögner, profit, att behålla makten till varje pris. Dåligt fattade politiska beslut som leder till splittrat sammanhållning, till helt motsatta åsikter och värderingar. Och mer misstänksamhet och politikerförakt.

Eller det senaste med våra pensionärer. Mindre i pension, mindre i premier, mer skatt. Nu ska de plötsligt få sänkt skatt. Alliansen fjäskar till sig deras väljarröster för det handlar om nästan 2 miljoner pensionärer. Men att fjäska är lagligt. Att betala för att "vara med i leken" är däremot inte. Moral och etik - det ska vi inte prata om.

Sossarna vill skrota pigavdraget, men samtidigt utnyttjar det. Åtminstone en del av s-politiker som tycker om att ha välstädat hemma. När det finns lite (stora) pengar att spara, sitter ideologin inte särskilt djupt, verkar det. Och det hänger ju ihop med dubbelmoralen, såklart. Och som bara förstärker politikerföraktet.

Att använda systemet och samtidigt vara emot visar att giriga pampar inte lärt sig det där om att äta upp kakan och ha den kvar. Antingen eller. En löjlig förmån som bara gynnar de välbärgade men stärker föraktet för politikerkåren -det finns redan en del pampar som bara skor sig på andras (folkets) bekostnad. Folk som redan har lågt förtroende för politiker får sina åsikter bekräftade.

Och Mona Sahlin vägrar att kritisera sina partikamraters girighet och hyckleri. Hon försvarar dem istället : "Det är inte upp till mig att bestämma hur var och en väljer att göra med sin städning". Vilket fräckt cyniskt uppträdande. Men när det gäller politiken är jag inte ett dugg förvånad. Som Lena Malin skriver idag i Aftonbladet: "Man bör leva som man lär, eller?" Ja, det bör man göra, men till vilket pris, i dagens läge? Dagens demokrati är inte värt så mycket, verkar det, med tanke på det som högeralliansen, under tre och ett halvt år, åstadkommit med  sina "framgångsrika reformer" och förvandlat välfärden till ett helt ohållbart system.

Jag tänker också på bl.a. Cecilia Malmström, vår EU-kommissionär, som får  210 tusen kr i månadslön. Plus 30 000 kr i traktamente och utöver det 15 000 i  sk. familjebidrag. Som om det inte räckte får hon en halv miljon i "startbidrag". Ett glasklart och fullständigt vanvettigt exempel på girighet. Och innan Cecilia var det vår kära Margot Wallström med ännu fler miljoner i väskan (Louis Vuiton kanske?). Och så har vi Annika Falkengren, SEB:s VD som tjänar inte mindre än 100 000 kr - om dan! Plus ett par (hundra?!) miljoner i bonus. Snacka om feminismen som "underordnar sig den manliga schovinismen" och "Lika lön för lika arbete". Politikerförakt - inget nytt under solen.

En gång fick Fredrik Reinfeldt en rolig fråga från en pojke, som undrade vad han skulle ha blivit om han inte blivit statsminister? Fredrik svarade att han möjligen hade blivit psykolog, för han läste mycket psykologi som ung. "Men nu är det försent att sätta sig på skolbänken igen för att plugga". Så, ingen omskolning? Men det är ju precis det kravet regeringen ställer hela tiden på arbetslösa och sjuka/utförsäkrade.

Att hävda en sak men sen göra nåt helt annat. Förresten - det är ju han själv som har patent på det beteendet. Något som bara förstärker ytterligare föraktet i ett land där hypokrater och cyniker frodas mer och mer. 

Sanningen kommer fram, förr eller senare. Det vet ju väl alla. Eller åtminstone bör veta. Men ändå finns det en del politiker som tror att en lögn är enbart en alternativ sanning som kan existera hur länge som helst. Har politikens syfte blivit att enbart garantera makteliten mer politisk kontroll? Folkhemmet och välfärdens pelare ska plundras maximalt för att eliten ska tjäna miljarder och samtidigt ljuga om att de "minskar utanförskapet och värnar om välfärden". Alliansen, som vanligt, tror att alla fuskar och ljuger, så de brukar göra samma sak. 

Av Blues - 2 mars 2010 15:07

Att sjuka i Sverige inte längre behöver ett giltigt läkarintyg har blivit välkänt under längre tid, i samband med den redan uttjatade "sjukförsäkringsreformen" skapad av socialförsäkringsministern och Försäkringskassan. Och tolkad av stelbenta hårdföra handläggare och anlitade "experter" som bestämmer om någon är sjuk eller inte och om sjukdomens längd. Läkarkåren är för givmild, enligt F-kassans bestämda åsikter, eftersom läkare ofta "sjukskriver folk i onödan och alltför länge". Handläggaren vet bättre hur länge ska en sjukdomsperiod pågå - det är bara att följa lagen. F-kassans anlitade experter kan genom utredningen göra även den allra sjukaste människan helt frisk. Och allt detta utan att varken träffa den sjuke eller ringa hans ordinarie läkare. Det behövs inte, eftersom både handläggare och kassans läkare har både den lagliga makten och rätten på sin sida så de kan ogiltigförklara den sjukes "rätt att bli sjuk". Ingen kompetens behövs.

 

Den gamla högerns arroganta hjärtlöshet och förakt mot de utsatta och fattiga lever fortfarande kvar och verkar växa sig starkare än förut. F-kassan agerar utifrån givna direktiv som regeringen utfärdat, men som inte finns skrivna någonstans. I alla fall inte så som de ser ut i verkligheten. Eftersom F-kassan fortfarande tolkar reglerna efter egen behag och tillämpar dem efter egna behov. De utförsäkrade som ansöker om förlängd sjukersättning får i de flesta fall avslag - de "bara överdriver och oftast simulerar" med andra ord. Ofullständiga läkarintyg räcker för att avslå ansökan och att bli utförsäkrad -  det behövs ingen kontakt med den sjukes läkare för ytterligare information. Försäkringskassans läkare, sk. konsulter/experter legitimerar med sin status varje avslag utan nån riktig motivering. De gärna samarbetar med hjärtlösa  handläggare och alla de har laglig rätt att slänga ut de utförsäkrade i utanförskap, fattigdom och otrygghet på en ickeexisterande arbetsmarknad "för att ge dem en chans". Alla de utförsäkrade skall "bemötas på en värdigt och mänskligt sätt", enligt soc.förs.ministern själv. Hyckleri och cynism har inga gränser.

Rehabiliteringen, som Arbetsförmedlingen och F-kassan gärna skryter om, är ingen meningsfull realitet, utan en påtvingad åtgärd som ska gynna statistiken, inte för att tillfredsställa individens behov.

 

"All offentlig makt utgår ifrån folket", sägs det, och då är det det F-kassans folk som har makten på sin sida och som, med hjälp av lagar och regler, bestämmer över sjuka människor liv och öden, dvs. över folket som inte har nån makt på sin sida - de sjuka, arbetslösa, utsatta, gamla. De som har blivit fråntagna makten för länge sedan - de maktlösa. För makten är reserverad åt makteliten och deras undersåtar. Och F-kassan är en av dem, med direktören och soc.förs.ministern i spetsen. Den andra är Arbetsförmedlingen. De ingår i ett slutet maktapparat i ett slutet sjukt byråkratiskt system. Alla de "fattar rätt beslut" och, enligt deras egna tolkningar, straffar folk för deras "brott". Nånstans måste man dra gränsen.

 

Det är inte känslorna som ska avgöra rätten till ersättning, utan lagen. Makthavarna och byråkratin stiftar massa krångliga och svårtolkade lagar och regler - att skydda sig själva från "jobbiga" medborgare. Genom att tolka egna lagar på olika sätt och efter egna behöv. Det finns inget spår av empati, sympati, moral, etik, solidaritet, mänsklighet... Alla de är uppenbara bristvaror i paragrafernas korridorer. 

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se