Hur skulle man kunna summera allt detta som hänt i Köpenhamn under de två veckorna då hela landet skulle samsas kring klimatets ande? Sammanfatta nåt så stort och oerhört viktigt är inte så enkelt och kan inte göras med bara några ord. Men, man kan väl försöka, i alla fal, för det kostar inte så mycket.

Ett stort fiasko. Undrar om det räcker? Eller ska jag fortsätta?

Inte konstigt att klimatmötet i Köpenhamn havererat totalt. Maktelitens toppmöte med FN i spetsen har resulterat i ett steg bakåt. Viktiga förhandlingar har tyvärr förvandlats av vissa länders representanter (med svag förankring i politiken) till rena spelet för gallerierna och som, i avsaknaden av riktlinjer, har skyllt ifrån sig ansvaret på andra,  med det eviga uttjatade "imperialistiska diktaturens fel" (Hugo Chavez), samt vissa länders tvivelaktiga personer som fortfarande har som sitt främsta mål att tjäna massa pengar och behålla makten. Kina och de andra diktaturer i spetsen har faktiskt satt käppen i hjulen på klimatförhandlingarna, för de är inte villiga att spela på andras villkor, i synnerhet inte USA:s. Det var en obetydlig deklaration som vissa representanter inte brydde sig ett dugg om. Att använda den effektiva tiden för att läxa upp västvärlden än att bry sig om klimatet och hotet vi skapat mot oss själva är allt annat än konstruktivt - totalt omöjligt att uppnå några bra resultat. Om vissa representanter, med lite mer civilkurage, kunde istället säga den sanna sanningen att västvärlden och de rika länderna skiter fullständigt i miljöfrågor och problem med utsläpp och tänker enbart på egen vinst och profit. Och att de är de som bär skulden för allt elände som händer idag runt omkring oss. Men icke. Det korrekta politiska skenet ska upprätthållas till ett väldigt dyrt pris i form av tusentals, ja miljontals liv och ödeläggelsen. Att börja just med sanningen och skala bort alla tvivel är oerhört svårt när de ganska stora pengarna ligger i potten. Moral och etik och viktiga politiska eller ekonomiska beslut håller inte ihop. Så inte fan heller klimatpolitiken och människors liv.                                              

Beslutfattarna har bara åstadkommit att den största boven inom klimatförstöringen går fri och t.o.m med vinst. Sanningen är att sådana vinster kan bli stora, men ofta kortsiktiga, med stora långsiktiga förluster som följd. Och det är också ett ekonomiskt tänkande, men inte ett sunt sådan. De stora skurkarna (USA) satte egen agenda på dagordningen och fick som de ville. Det ska sättas in lite pengar som ska hjälpa de fattiga u-länderna att vidta "viktiga åtgärder". Vilka - det var svårt att veta, med tanke på att det som ofta händer är att en (större?!) del av biståndspengarna hamnar i fel "kista" eller i fel fickor, så som kan ske med t.ex Svenska kyrkans insamlade pengar. Korruption är fortfarande en väldigt lukrativ bisyssla för en del byråkrater och i synnerhet makthavarna i vissa u-länder. Vad ska annars kunna finansiera deras välstånd och deras barns skolgång i Frankrike, England, USA eller Schweiz? Det handlar, i början, om 30 miljarder dollar och sen kan det bli mycket mer om allting blir OK. Vilket kommer att inträffa - aldrig! För det är inte de små som kan bestämma över sina länders framtida utsläpp och öden, utan de stora - konglomerater och koncerner som kontrollerar nästan hela världsmarknaden och äger mer än hälften av u-ländernas tillgångar och rikedomar.  De stora agerar utifrån eget intresse, inte utifrån världens, för det är företagsprofiten som styr, inte känslorna för naturens skönhet. Dessutom samarbetar de med just de makthavarna som inte kommit till makten på ett demokratiskt sätt utan genom våld, kupp och bluffande. De använder makten och pengarna för att utrota sina politiska motståndare och opposition och berikar sig ännu mer genom utbredd korruption. Klimatmötet handlar för deras del inte om klimathotet - de skiter fullständigt i vad kommer att hända med deras redan urholkade länder, inte för att de ser att hela landet redan går åt pipan utan för att de vill bli ännu rikare. Och detta gäller inte enbart några länder i Afrika, utan också vissa länder i Europa och i Sydamerika.

De superrika ska bestämma fortfarande över de fattiga genom att sätta press på dem att vidta de åtgärder som passar bäst givaren och deras vinstmål. De kan ge mer bidrag till de som lyder deras minsta önskan och när de kan kontrollera vad deras pengar används för. De rika industriländerna har byggt sitt välstånd och rikedomar med hjälp av råvaror från just u-länder, t.ex billig olja, malm, kol osv. Oljan finns överallt i en hel del samhällsprocesser och det som är biprodukt och som åker ut i luften är koldioxid, som orsakat huvudsakligen ett alltmer instabil klimat på jorden. Och just en del fattiga u-länder kan drabbas av utsläppen och de negativa konsekvenserna genom ogenomtänkt handel och endast vinst och profit som mål. Men de rika länder vill springa ifrån sitt ansvar och nu kräver dem att de fattiga ska ordna själva sin energiförsörjning på ett dyrare sätt och de vill inte vara med och dela på notan. Kina, enligt USA, behöver ingen finansiell hjälp och inte heller Indien eller Ryssland. Så, att sitta och hävda att "man tagit ett steg framåt" är hyckleri och cynism.

Så, klart att klimatmötet i Köpenhamn var ett stort fiasko. Det ynkliga resultatet är bara att beklaga och fördöma. Den stora frågan är: kan de stora bovarna som sitter i maktens korridorer, korrupta regeringar och storföretagens lobbyister rädda världen, eller är klimatkrisen en mer folklig fråga?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...