Det verkar som om idag är det inte så många av oss vettiga som orkar och vill förstå att tillväxten måste, enligt alla naturens och kapitalens lagar, nå sin höjd. Detta har man skrivit om för länge sedan, just under den tiden när t.ex USA började satsa på marknadsföringen, reklam och annat för att öka både försäljningen av varor och konsumismen, efter den Big Dreams-idealet på 50- och 60-talet. Vissa ekonomer har tjänat på det de förutspådde, vissa har tom. fått Nobelpriset i ekonomisk kalkyl, avancerad matte, den (o)stabila räntehöjningen och annat. Media har självklart fått sin stora del av kakan och alla var glada och nöjda. Eller nästan alla, om man bortser från de fattiga invandrare och bönder som skulle ta fram och odla mer mat, frukt och grönsaker, vin och anat för oss hungriga och törstiga människor i västvärlden. Och så har det pågått i nästan 50 år. De flesta böckerna utkom då den ekonomiska tillväxten och framstegsoptimismen i västvärlden stod som högst och varnade för att det inte kunde fortsätta så hela tiden. Tillväxten hade sina gränser, naturresurser skulle bli förbrukade och det globala ekosystemet skulle kollapsa.

För ungefär 35 år sedan kom det stora oljekrisen, ekonomin stagnerade och arbetslösheten härjade. Sen gick det uppåt. De som skrev sina böcker och försökte föra en allvarlig resonemang med politiker upplevde bara deras förakt, verklighetsflykt och deras skarpa retorik. Det var allt. Men det som pågick bakom kulisserna, vilka och vem som krafsade åt sig miljoner var inte svårt att gissa. Problemet var att det var svårt att bevisa.

Mer än 35 år senare kommer nya forskare, med de gamla i spetsen som har lärt sig sin läxa och har i sin tur lärt massa andra duktiga och villiga experter. De skriver sina böcker, undersökningar och studier med hjälp av den senaste datatekniken, med massa bilder som kan jämföras: de gamla bilderna mot de nya, område efter område, de gamla scenarion mot de nya osv. Det fanns farliga likheter och upprepningar i systemet, men trots allt är antalet politiker-pessimister inte så liten. Trots alla fakta, datorns kalla men klara språk, vassa satellitbilder och vettiga förklaringar som inte försöker vilseleda nån eller dölja nåt, är tystnaden kring detta problemet uppenbar.

Den faktiska utvecklingen under de senaste 30 år visar att världen befinner sig i en ny epok av saknaden av naturresurser, en reducerad produktion både inom industrin och maten, oljekriser, naturkatastrofer, krig och allt annat (o)tänkt elände som garanterat leder till vårt undergång. Ett sammanbrott som redan tagit sin början och kan sluta inom ett årtionde eller fortare om man räknar med naturens alla utbrott. De rika (och kloka) försöker med alla medel att öka konsumtionsnivån bland världens fattiga, medan man på samma gång reducerar, med hjälp av både strikta lagar och resurser, vår konsumism i västvärlden. Men oppositionen, liberaler, anarkister och andra, plus vanlig och vettig folk förstås, vill inte ge nåt brett stöd till ett sådant program, och själva makthavare idag, med alliansens välsignelse, tänker inte satsa helt hjärtligt på det heller. Men att man spillt sin tid i 30 år i onödiga debatter och snedvridna formuleringar och massa löjliga bortförklaringar är anmärkningsvärt. Och våra ungar, som skal ta över en sån värld infekterad med en stor portion dubbelmoral som den största beteckningen, skiter blankt i både oss vuxna och våra kära politiker. De har absolut inte 30 år till att spilla i tjafs och tjat om det ena eller det andra bara för att vi vuxna tycker så. För det har visat sig att vi har tyckt fel hela tiden och att det är dags att sluta tycka och tro (för vissa har slutat med det också) och börja visa att man vet, kan och vill.

Som det ser ut så finns det inget utrymme för optimism i dagens läge. De framgångsrika, de starka, de utvecklade (trots allt så har de sina bankkriser och annat skit) och de ledande lever inte upp till sina nyttiga förpliktelser när det gäller t.ex Kiotoprotokollet eller olika avtal. Inte ens till hälften av det utlovade. Konsumismen är starkare än aldrig tidigare och begäret hos en vanlig olycklig människa är starkare i sådant konsumera-mera samhälle och är helt uppenbar. USA har veto och struntar blankt i vad andra säger, och de allierade följer med, för säkerhets skull (och för vinstens förstås). Men det är uppenbart att Ryssland, Indien och Kina följer också med och vill göra samma sak som vi: handla, åka bil, shoppa, äta god mat, dricka gott vin, bygga fina hus, leva ett lyckligt liv mm. Och vi har ingen rätt att säga: Stopp!. Men de har rätt att säga: ”Dra åt h…” Med all laglig och moralisk rätt, så som vi och alla andra i västvärlden går idag.“Vi bestämmer själva den amerikanska livsstilen” hävdade Bush Jr en gång i sitt tal till nationen och folk jublade. FN höll käften, EU försökte hitta nåt vettigt att käfta emot, så som etiketten kräver, men… USA är skyldig till mer än 25% av den totala utsläppen i världen och vägrar att delta i några förhandlingar. CNN håller med om och skapar stora rubriker för att vinna mer.

Att kräva idag utav de tre stora nationerna (R.I.K.) att avstå från det vi har slukat upp inom vår kulturrevolution och masshandlande är rena rama hyckleri och dubbelmoral. Men ändå är det vi exakt gör. Och samtidigt blundar vi och köper deras oljeaktier och portföljer och avvaktar. Men vi också vet att det är vår absurda livsstil som hittills har varit orsaken till alla dessa naturkatastrofer och elände och att vi får äta dessa konsekvenser. Vi kan bara beklaga, som vanligt. Och i sådana orolighetstider med all bankproblem som hänger ihop med USA:s lifestyle kan vi bara spekulera och invänta det rätta momentet.

Det sägs att folket styr i demokratin, men vad eller vilka är de som styr folket? Det vet vi väl. Men om jag ska ställa en tabubelagd fråga: Har vi redan en inbyggd förhinder i våra hjärnor, i våra ryggrader eller i vårt system (demokrati?!) som omöjliggör vissa åtgärder i relation till växthuseffektens verkningar? Bedöm själva. Vem eller vilka eller hur många av oss skulle kunna tänka sig folkomrösta följande åtgärder: minska utsläpp för 35%, stopp för alla flygresor eller bussresor som innebär diesel eller bensin, minska bilåkningen med 50% åka tåg, biobränslebussar eller bilar, cykla eller gå till jobbet, skatta mer alla reklamer/annonser och satsa pengarna på miljövänliga transportmedel, införa lågenergilampor i alla hushåll, satsa mer på naturreserver i egna länder, sluta importera frukt, grönsaker, mat, varor och produkter från andra länder (både de rika eller fattiga - utsläpp, CO2 och annat och barn- och slavarbete) mm. De skulle inträffa en ny revolution här i Sverige och i västvärlden som skulle göra att det som hände på 60- och 70 talet skulle likna ett barnspel. Hur kan vi då ha rätt att kräva då att Kina, Indien och Ryssland ska sluta med sin konsumism?

Är vi alla kulturprogrammerade produkter eller programmerade kulturprodukter som köper all propaganda och det massmedia bjuder på via sina annonseringar, reklamer och annat? Eller..?

Bara i förbigående: Vattenfall släpper ut mer CO2 genom sin kolgruveverksamhet i Tyskland än hela Sverige på ett år! Snacka om hyckleri och dubbelmoral plus det tredje – att vända kappan efter vinnande vinsten. Hur mycket ska de minska sina utsläpp återstår att se. Misstänker väldigt starkt att regeringen kommer att göra nåt (varken vår eller den i Tyskland). Det är miljarder euro i frågan, inte några sketna mänskliga liv. Livet kostar väl inte så mycket idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...