Folk som snattar glass för 61 kr får 14 månaders fängelse - det var egentligen rån, fastställde rätten. Folk som våldtar, misshandlar, rånar banker och kontor går fria - i brist på bevis eller i brist på resurser. Vilket kan uppfattas som skämt i rättsystemet och totalt misslyckande.

Folk som fastnar i Kronofogdens register betraktas efteråt som intill kriminella. De får svårigheter med att få ett banklån, att köpa grejer i affären via avbetalningen, har svårt att hyra en lägenhet. Systemet och samhället straffar dem för deras synd. Samma sak händer med de kriminella som, efter avtjänat straff, vill återvända till samhället och börja på nytt och försöka bli bättre människor. Det blir för det mesta omöjligt, eftersom samhället och det rådande systemet gör sitt bästa för att stöta bort dem och straffa dem igen. Snacka därför om återfallsförbrytare.

Men vad händer med de laglydiga “kriminella” som det rådande systemet och samhället, med regeringens godkännande och sin tysta välsignelse, skyddar och uppmuntrar att fortsätta med sina lukrativa affärer? Som t.ex vissa toppchefer, vd, styrelseordföranden, medlemmarna av det ena eller det andra utskottet, högpamparna och tunga politiker med tunga uppdrag? Som utnyttjar det här fina och naiva svenska systemet och rafsar åt sig eller åt andra “berättigade” kunniga ledare massa miljoner i form av bonusar, extra bonusar, rörliga eller fasta löner, pensioner, gratifikationer, fallskärmar mm. Allt på ett lagligt (omoraliskt och oetiskt) sätt med regeringens vetskap. Och andras vetskap att det handlar om våra skattepengar de stjäl av oss. Utan ersättning.

Och de vet att vi vet att de fuskar, bedrar, fifflar och ljuger, men ändå fortsätter de att göra samma sak om och om igen. Och “har förståelse” att folk reagerar och är förbannade, men… Allting makteliten gör är lagligt, fast ruttet och omoraliskt. De som förvaltar våra pengar tar för sig med vetskapen att de inte behöver frukta nåt. Får de sparken en dag, har de pengarna kvar ändå. Och de hamnar inte i fängelse. För de har sitt “rättsväsende” som fungerar utmärkt. Det vanliga rättsväsendet, det som inte funkar, är avsedd för oss vanliga människor och “småkriminella”. Chefer och pampar är icke kriminella.

Wanja Lundby-Wedin sitter med och uppbar arvöde i 25 olika styrelser. Samtidigt är hon medlem av sossarnas verkställande utskott, en av de allra högsta positionerna inom sosspartiet. Tillsammans med Mona och tidigare med Göran brukade hon gå ut i det fria och proklamera för sossarnas idéer och visioner som “alla är lika“, “alla har samma värde“, “lika lön åt lika arbete” osv. osv. Samma gamla mantran och påhittade floskler som upprepas gång på gång och tyvärr fortsätter upprepas fortfarande. Samtidigt tjänar fru Wedin mer än 1 100 000 kr i månaden (sammanlagt), plus andra förmåner och lite extra. Samtidigt är hon helt oskyldig och avvisar alla de löjliga anklagelser mot henne som person och ordförande och börjar tom. anklaga andra för bedrägeri. Hon visste ingenting, fast det var hon som skrev på årsredovisningarna och visste hur mycket Christer Elmehagen skulle få i pension.

Visst är det skönt när maktelitens hyckleri/dubbelmoral avslöjas: den ena stunden går LO och Wanja till rasande angrepp mot bonusar och ersättningar och nästa stund godkänner de avtalet, och sen hävdar att det inte är sant. Inga moraliska förbindelser, ingen etik alls i det hela, för då blir det enklare att fatta stora beslut utan att känna nån moralisk skuld eller ha ångest.

LO:s medlemmar, fast inte alla, litar fortfarande på Wanja, men läsarnas förtroende för LO:s ordförande är, med all rätt, förbrukat. Hoppas bara att det här tråkiga skådespeleri, i det här triviala konsumera-mera samhället med bristande systemets empati för oss vanliga små människor, kommer snart att ta slut. Syndabockar har funnits alltid i alla tider, så det blir inte så svårt att finna en idag och utse honom för den värsta förloraren i den nyare svenska politisk-ekonomiska historien.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...