Lobbyverksamheten pågår i maktens korridorer i Rosenbad för det mesta. Och på sista tiden i Almedalen. Halvdöld spel och överenskommelser, halvskumma affärer bakom kulisserna. Plus en del påtryckningar i samband med olika evanemang. Trötta politiker och patripampar och ivriga lobbyister som representanter för olika intresseorganisationer knyter kontakter och framför (påtvingar) sina förslag. Det vill säga bedriver lobbning på olika sätt, för det mesta just mellan näringslivet och olika politiska partier antingen i riksdagen eller runt om i våra kommuner. Vissa av dem har det svårt (de små) att etablera sig, att framföra sin åsikt och att tas på allvar. De andra, de redan etablerade, har en hemlig agenda i det fördölda där de gör allt (efter egna utredningar) att tillfredställa sina uppdragsgivare.

Här i landet finns det inga regler för att bedriva lobbning. Denna typ av makt saknar ett riktigt ansikte. men ändå försöker den påverka och styra den politiska dagordningen å uppdragsgivarens vägnar. Media är deras främsta vapen och påverkan deras främsta mål. "Vara men inte synas" är det verkliga makthavarnas motto. De tycker om att på ett diskret och vänskapligt sätt "bearbeta" vissa politiker i riksdagsutskottet men också de pamparna som sitter i kommunhus.

En ibland helt döld maktutövning utan insyn - politikers ovilja (?!) att kontrolera den och dess riktiga syfte. Lobbyister har i uppdrag att, för marknadens och ekonomins skull, påverka, övertyga och styra den politiska dagordningen, vilket i slutändan kan försvåra för demokratin att utveckla sig på ett mer naturligt sätt. Plus en ökad byråkratisk makt och en påtaglig arrogans hos makthavarna - politiska partier med tvivelaktiga och otydliga mål. Lobbyister vet att det är pengarna som är de sanna bärare av makten och uttnytjar sin ideologi att underlätta för marknaden och det fria kapitalet. Stora pengar är inne i spelet och tydliga mål måste uppnås.