Media har/hade benägenhet att bestämma över det som är viktigt och vad som är det viktiga, vad som kan räknas som nyhet. Och vi konsumenter brukar diskutera olika företeelser utifrån de bilder som media har givit oss och lärt oss att tänka. Med tanke på att mediernas innehåll är oftast ytligt, med lättsmälta inslag utan djupare eller kontroversiella sammanhang, då kan man lätt ifrågasätta om vår “bild av verkligheten” är den rätta och sanna. Men, medial makt hade, under en längre tid, varit en informationsmakt som fått sin legitimitet genom upplage-, tittar- och lyssnarsiffror snarare än en kollektiv värdering av innehållet. Makthavare inom t.ex politik och ekonomi hade tyvärr väldigt ofta blivit tvungna att vända sig till massmedia för att upprätthålla sin makt och behålla sina maktpositioner. För att skapa ”goda kontakter” med dem och för att upprätthålla en maktelit med stort inflytande över vårt samhälle och över vårt tänkande. Tillsammans skapade de på senare tid en värld där lögner förpackades till sanningar och presenterades för konsumenter som skulle lyda deras minsta önskan. Genom att konsumera detta värld blev konsumenter övertygade att detta var det enda världen som fanns, den enda möjliga. Man gick på en bluff om demokratin, om yttrande- och tryckfriheten. Det som vi fått lära oss att det var självklart var bara en gammal mantra. För makteliten tillverkar en bluffvärld för att enklare och lättare föra sin maktutövning. Alla ska tycka och tro så som våra politiker och tidningar säger. Tom. yrkesjournalister har förvandlats till kuggar i medvetandeindustrins globala maskineri. Men det verkar som om den tiden är sakta men säkert förbi.

Idag har vi hundratusentals och miljoner “små tidningar” på webben, som tycker och tror annorlunda, på sitt enkla men kraftiga sätt och bjuder på sina egna värderingar, åsikter och tankar som är helt annorlunda och skiller sig avsevärt från det makthavare säger. Och det är enkelt och billigt att vara publicist: man behöver bara registrera sig och vara ute på världsmarknaden. Och det är det enda positiva och demokratiska i detta - att fritt säga det man tycker och tror. Det som någon kallar för den fjärde makten - bloggar!

Bloggosfären - ett dynamiskt Internetbaserat socialt nätverk med länkar mellan olika bloggar. Nätgemenskap med egen subkultur, ett speciellt publiceringsverktyg. Det som är speciellt med bloggandet är att det är mer personligt, mer nära och därför mer effektivt än medias gamla sätt att bjuda på information, nyhet och kunskap. Som ofta är en manipulerad bild av verkligheten. Självklart kan man märka att vissa bloggar avspeglar enbart skrivarens tyckande och troende (privata dagböcker - självbespegling), utan djupare innehåll och objektivitet, utan fakta. Men sådana saker kan man också hitta idag i vissa tidningar (ledare, opinionsartiklar) som är ute mer efter vinsten än efter fakta. Annars finns det en hel del bloggar där man ser att personer bakom dem är verkligen pålästa när det gäller vissa ämnen (ämnesrelaterade - mer professionella) och behärskar fakta, och dessutom ofta länkar till liknande bloggar som behandlar samma ämne. Det är personer som är tillräckligt intresserade och engagerade och som skriver om aktuella ämnen. Folk som tror att de kan förändra världen till det bättre. Som vill presentera sig själva som kännande och tänkande personer och på så vis bekräfta sin existens. Ett demokratiskt rätt och sätt att berätta sin historia, sina värderingar, åsikter och tankar utan att vara beroende av upplagan och siffror. Det gör man för det mesta utan att få betalt för att kommunicera, så som journalister (och vissa bloggar som för betalt av sina sponsorer - Blondinbella t.ex.) brukar göra.

Så makten över tanken, värderingen, åsikten, makten över informationen och kunskapen, som den traditionella massmedian haft monopol på förut, kan idag tillhöra vem som helst som använder sig av den nya stilen. Och den tekniska tillgången att yttrycka sig via Internet ger nästan alla samma möjligheter - att synas, att bli igenkänd. Att ha möjlighet att föra ut sitt budskap. Hur många av oss inte känner namn som Blondinbella, Schullman, Ebba mm? Bloggar som är absolut inte ämnesrelaterade utan mer personliga dagböcker, vardagsberättelser. Och det är det som är avgörande för en bloggs popularitet: våra idoler förväntas blotta sin personlighet och läsare är alltid ute efter att veta mer om den intima delen, som är oftast blandad med dagliga trivialiteter som mode, musik, smink, mat, vänner osv.

Många tycker idag att vår media är inte en fri press, utan en korrumperad mediakår som är ute enbart efter vinsten. De har slutat granska makthavarna eftersom de är också en av de stora i sällskapet. Därför är det bloggarna som är de nya granskarna idag. Och media vet det och har lärt sig utav sina tidigare misstag att inte avfärda bloggandet som någon tillfällig företeelse, som en trendig modegrej. Media kollar, tack vare vissa tekniska blogg-redskap (att pingla och att tagga), vad det är de flesta bloggar skriver om och tom. försöker knyta till sig denna billiga men kreativa publiceringen genom att starta egna bloggsidor i sina tidningar (Aftonbladet, Expressen, Metro mm). Det ökar också deras upplagor. Och eftersom vissa bloggare ställer numera krav på vissa tidningar att de ska ta upp vissa ämnen och nyheter som anses vara aktuella och intressanta, då är det inte längre enbart chefredaktören som kan bestämma över dagordningen och över nyhetens värde. Och det är också något media tjänar på. Bloggare är mer öppna för de flesta “syns” inte, de är fortfarande anonyma så de kan säga fritt vad de tycker och tror om ett visst ämne. De behöver inte vara politisk korrekta och, som “gammelmedia” brukar göra, undvika att skriva eller diskutera “känsliga” ämnen. Är du åt höger då kan du ställa krav på invandrare, kritisera islam och försvara USA och Israel i varje läge. Om du är däremot åt vänster, då ska du absolut inte ställa några krav på invandrare, du ska försvara islam och kritisera USA och Israel. Så gör våra massmedier idag, beroende vilken “färg” de har, men inte bloggarna. I alla fall inte alla.

Blogg är en stark samhällelig påverkansfaktor. Det är därför vissa talar om den fjärde statsmakten. Vissa ser den som en “underleverantör” till tidningarna. Bevakningen av olika företeelser sker snabbare och öppnare i våra bloggar än i media. Frågor och ämnen utvecklas på en bredare plan än i massmedia och den traditionella gammelmedias monopol på tyckanden och tänkandet är borta. I bloggosfären för individer en dialog eller en samtal med varandra om frågor, problem och företeelser som engagerar, som gör att bloggare reagerar på olika värderingar, åsikter och tankar, på all tyckande och troende och samtidigt skapar olika grupperingar med olika intressen inom samhället.

Men bloggosfären har i avsikt att stanna kvar och utveckla sin förmåga att beröra, engagera, att få folk att tänka mer och åt rätt håll (tyvärr så finns det en hel del “fel” bloggar åt annat håll, men så är det med Internet - information kommer från alla hörn). Nu är det inne att massa av våra politiker börjat blogga. De har insett vilken kraft och påverkansfaktorn finns i bloggandet. Carl Bildt är ett bra exempel. Nu är han grundligt etablerad i bloggosfären. Och så har numera de moderata och soss-bloggarna börjat tävla mot varandra i bloggvärlden. De överger sina tidningar och använder sig av Internet för att lättare nå sin publik. För egen och partiets skull förstås. Syns du så finns du. Fast bloggare är lite känsliga för “dolda” avsikter och misstänksamma när makten i olika former utnyttjar cybervärlden för att påverka sina väljare och sympatisörer. Läser man vissa bloggar då ser man direkt vad folk tycker och tror om politiska bloggar. Men så är det. Bloggandet har blivit en trend med sina fördelar (och vissa nackdelar) på gott och ont och det är bara att passa på och vara med, om man har något vettigt att säga förstås.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...