Det sägs att enbart den som är djupt deprimerad kan ha en hel realistisk bild av verkligheten. För att må bra eller lite bättre måste vi ljuga ibland för oss själva. Intala oss att världen är snäll och tänka positivt. Vara tom. “politiskt korrekta“, förbättra vår egen självbild för att uthärda med vardagen. Vi lever i en alltför grym och stressad värld som har blivit totalt inriktad på att vi ska prestera mer, konsumera mer och kommunicera mer på alla sätt och vis och på gott och ont. Vi har anpassat oss till de rådande omständigheterna och härdar ut. Ju mer stressigare desto mer kräver vi av oss själva för att kunna anpassa oss. Vi skärmar av verkligheten, noterar vad som pågår runt omkring oss utan att sätta nåt värde på det som händer. Vi blir avtrubbade - ett enkelt och effektivt sätt att handskas med alldeles för många intryck och händelser. Vi skyddar oss från omvärlden genom att inte bry oss om den. Avfärdar trivialiteter så som vi till slut av ren utmattning avfärdar större händelser. Det blir helt enkelt för mycket för oss att smälta in allt. För till slut blir vi tvungna att inse och acceptera att realiteten är grym och den bistra verkligheten finns runt oss och inom oss. Som vi inte kan förändra. Bara anpassa oss.

Det har skrivits och diskuterats väldigt mycket under den sista tiden om vissa personer och deras personligheter och egenskaper i vår massmedia. Allt pga. deras felaktiga hanlanden och tänkanden. Deras inblandning i nåt omoraliskt och oetiskt, olagligt och brottsligt tom. Det har börjat bli för tjatigt för min del och jag vill använda min tid att göra och tänka på viktigare saker och ting. Min självbild och självrespekt tillåter inte längre att fundera över dem. För de förtjänar inte länge att jag ska ägna min dyrbara tid här på jorden att tänka på dem och deras närvaro. Det sista jag kan göra är att enbart nämna några av dem. Och sätta punkt på deras triviala egocentriska leverne. 

Folkpartiets EU-kandidat för nästa år, förredetta vd för djurskyddsfrågor mellan 1999-2004 just i Europaparlamentet, författaren, fd landsbygdambasadör, ledarskribent. Marit Paulsen. Eller en “kärringjävel från Malung” som hon kallar sig själv. Mycket “framgångsrik” när det gäller att få vissa statliga bidrag. Lantbruksnämnden och Länsstyrelsen var tillmötesgående mot hennes önskningar. Tack vore sina goda kontakter med vissa makthavare på den tiden kunde tjänstemännen inte ifrågasätta rimligheten i hennes bidragskrav och på den tiden enormt stora summor pengar. 1988 (ca 1,35 miljoner kr i olika lån, bidrag, stöd och “projekt”), 1989 (ca 1,1 miljon kr) och 1990 (ca 2,2 miljoner kr). Köpte en gård med sin man (500 tusen i taxeringsvärde) och startade ett företag Anderssons Jord, plus Kök AB med tillhörande getgård som trots miljonstöd gick i konkurs. Sammanlagt lyckades hon, under 10 års period, få ut mer än 4,5 miljoner från staten och oss skattebetalare. Hur kunde hon få så mycket och så många bidrag är ett mysterium. Förmodligen för att Marits “stora projekt” hade acceptans i Stockholm (kändisskap och goda kontakter med de rätta politikerna och toppamparna under den tiden). Så kan det gå när man är en erfaren politiker med goda kontakter. Och en riktig kärringjävel dessutom.

Anitra Steen, Systembolagets toppchef, nuvarande fru till fd statsminister Göran Persson, nuvarande bonde och PR-konsult, lyfter ca 25 miljoner kronor i pension. 2004 hade Anitra lön på drygt 2 miljoner om året.

Wanja Lundby-Wedin drar in över 400 tusen kr per år inklusive sin ordinarie lön på olika styrelseuppdrag. 2007 tjänade hon 1,1 miljon. Som LO:s ordförande får hon ca 60 tusen i månaden. Hennes styrelseuppdrags belöning placerar henne i toppen av välbetalda personligheter. Hon proklamerar och står för både LO:s och S idéer och ideal (”alla är lika och alla har samma rättigheter och alla ska ha samma lön för samma arbete” - solidariteten, jämlikheten, friheten och gemenskapen längst och andra floskler), men samtidigt tjänar hon som en näringslivsidkare. Att arvodena borde i stället gå till respektive fackförbund och inte i styrelseledningens egen ficka funderar hon inte över. Att hon borde representera sitt förbund och inte “sälja” sig själv säger en hel del om henne både som person och som representant för arbetare. Hon har redan en heltidslön och går på styrelsemötena på betald arbetstid. Inte konstigt att hon hade dålig koll på vad AMF-styrelsen sysslade med. Hon hann inte tänka ut pga. alla de 24 uppdrag som tog all hennes tid. Hon var med för arvodets skull, inte för att veta och ge mer. Men hon är kvar (än så länge) och hon kan fortsätta ljuga och lura, fiffla och bedra, för att behålla den (o)inskränkta makten och kanske få en tänkt topministerpost i framtiden, om sossarna vinner nästa val.

Fd utrikesministern Laila Freivalds avgick från sin post 2005 pga. att “det har blivit omöjligt för henne att bedriva ett seriöst arbete”. Hennes inblandning i UD:s hantering av SD:s webbsida i samband med Mohammedkarikaturerna var pricken över i:et, lägenhetsaffären år 2000 (köpte loss sin bostadsrätt trots att hon själv startat ett lagförslag som skulle hindra att förvandla hyresrätter till bostadsrätter) och Tsunamikatastrofen 2004. Skada både för partiet (sossar), för dåvarande Persson-regeringen och för UD. Hennes lön var på 93 tusen. Hon fick över en miljon i ersättning året efter avgången och nu får Laila ca 50 tusen i månaden.

Maud Olofsson, vice statsministern och näringsministern. En stor motståndare till fackförbundets inflytande över den svenska arbetsmarknaden och Näringslivet. Tycker inte om LO. Marknadsliberal. LAS skall, enligt henne, omformas, arbetsrätten ska finslipas så att det blir lättare för arbetsgivare att bli av med anställda. Arbetsmarknadsrörligheten ska utökas mer. I övrigt egen företagare. Hennes lön är inte så aktuell, men enligt henne själv har hon ingen anledning att avstå att ta emot mer pengar, om det går och behövs. På vilket sätt - det sa hon inte.

Annika Falkengren, SEB:s vd och koncernchef, styrelseledamot i bl.a Securitas och vissa stiftelser - välkomnade “extra Julplundringen” via sin fasta lön - från sju till nio miljoner (ville egentligen “hänga med” och skrota bonussystemet). Förra året rankades hon av tidningen Fortune som sjua i “Världens 50 mäktigaste affärskvinnor”. Sålde sin lägenhet på Östermalm för 32 miljoner och köpte sin “drömvilla” av H&M miljardären Stefan Persson för 21 miljon kr. Ingår i girighetens elitstyrka, toppchef utan några moraliska skrupuller som helst. En av Wallenbergs favoriter. Blandar aldrig in moralen och etiken i sina beslut. Men beklagar att det uppstod “missförstånd” mellan ledningen och spararna.

Mona Sahlin, sossarnas partiledare, helt inriktad på att vinna nästa val och börja regera med obegränsad makt och försöka “rädda Sverige” från all elände som moderaterna och alliansen orsakat under dessa tre år. Men också den stora världsomfattande finansiska krisen, medger hon. Inte inblandad i några “stora affärer och härvor” som t.ex hennes väninna Wanja, om vi ska glömma det med kortet, Toblerone och bilen. Hennes lön och andra förmåner för närvarande är inte ett dugg aktuella för min del, utan hennes sätt att handskas med de stora politiska problem. Hennes (och sossarnas) gamla mantran och påhittade floskler köper jag inte länge för de upprepas gång på gång för att vinna nån slags legitimitet och det börjar bli för tjatigt. Lura mig med sina tömma löften går inte länge. Undrar bara om Mona själv tror på det hon säger eller ligger det nåt annat bakom alla dessa stora ord om den svenska demokratin och välfärden.

Någon kommer att märka att den här listan över “personligheter” innehåller endast kvinnor. Och därmed ifrågasätta om jag är en kvinnohatare och antifeminist. Nej, absolut inte. Vi lever ju fortfarande i “Gubbjävelsverige” där de flesta maktlystna giriga pampiga dubbelmoralister är gubbar eller män. Men eftersom vissa (en hel del faktiskt) kvinnor, i synnerhet de som företräder den viktiga stora Kvinnorörelsen eller vilket Feministiskt parti som helst, hävdar att kvinnor är den bättre och förnuftigare halvan av mänskligheten, då är de deras handlingar och beteende som sticker ännu mer ut och märks tydligt. Ingen “könsdiskriminering” i samband med det.

Överhetens hyckleri och dubbelmoral har inga gränser när det gäller att vara med i den fina maktspelet. Oavsätt kön, ras, klasstillhörighet, färg eller religion. Som man brukar säga: Alla är lika.

Margot Wallström - pension på 21 miljon kronor. Lön - 290 tusen kr i månaden, plus andra förmåner. Avgångsvederlag på 5 miljoner och en årlig pension på 1,2 miljoner kronor låter väl rimligt jämfört med andras pensioner, rörliga eller fasta löner eller bonusar. Som EU-kommissionär i 10 år har hon tjänat sammanlagt 33 miljoner. Och åtskilliga miljoner under den tiden hon satt i Riksdagen (6 år) och som ministern (7 år). Men för henne är det “…inte pengarna som är drivkraften bakom jobbet utan möjligheten att påverka”. Påverka vad - andra eller sig själv och sin (ekonomisk) situation - det sa hon ingenting om. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...