Direktlänk till inlägg 24 september 2009

Maktkampen - det gamla vanliga

Av Blues - 24 september 2009 16:31

Det sägs att det är politiken som ska överbrygga klyftan mellan de rika och de fattiga, de starka och de svaga, mellan maktsugna och maktlösa, mellan vinnarna och förlorarna. Här i Sverige, på sista tiden, gör politiken allt för att öka den klyftan. Och det ser vi dan efter dan. Tillsammans med den ökande ekonomiska krisen, arbetslösheten och lågkonjunkturen ökar också “den dolda politikens maktutövningen” på vår bekostnad: urholkad demokrati, drastiskt minskad välstånd och ytterst försämrade mänskliga rättigheter har blivit vår vardag.

Olika partier kör med olika maktspel och med olika medel. De för en maktkamp helt skild från ideal och partiprogram. Det handlar inte länge om kompromisser utan om intriger, manipulationer, lögner, rävspel, hierarkier mm. Den lilla människans maktlösheten inför den stora makthavarens möjligheter är obefintlig. Makt, lögner, mutor, korruption, tom. ett kriminellt partistöd är det som har blivit så starkt förankrad i det politiska systemet att folk har börjat helt öppet ifrågasätta regeringens och politikernas sätt att leda landet. Det är ett “dalt bakom kulliserna” system som tar kontrollen över politiken istället för tvärtom. Det finns ett maktens brödraskap, både åt höger och åt vänster, oftast mellan karriärister (professionella politiker med politiken som yrke) och näringslivet där de mäktigaste (oftast cheftjänstemännen som är beslutfattare) har gjort väldigt märkliga transaktioner och affärer som har förekommit bortom folkets insyn.

Så det är inte demokratin det är fel på utan makthavare som visar sig ovärdiga sin uppgift att leda det svenska folket, rentav kriminella personer som uppfattar sitt ledarskap som ett lukrativ sysselsättning. Det är ”pamparna” som är beredda att sälja sin själ för att sko sig så mycket som möjligt på vår bekostnad och samtidigt hävda att de kämpar för fred, demokrati, välfärd och välstånd i Sverige. Totalt politiskt och moraliskt omogna personer som är beredda att utlova överdrivna och tömma vallöften för sina väljare, bara för att behålla makten och sina posteringar. Och kapitalisterna, deras kumpaner, bara spekulerar - inte investerar. för de är ju giriga och rädda. De är inte ett dugg intresserade av att skapa fler jobb utan enbart att flytta runt valutor. Och att muta nån enstaka politiker från kommunen för att sluta sig samman med giriga tjänstemännen och förvandla en viss kommun till affärsdrivande företag. Skapar ett samhälle av tvång där man ska klara den globala konkurrensen. Och självklart är det vanligt folk som inte hinner ta ställning och öppet diskutera eller debbatera vissa frågor, för det har redan fattats “det rätta” beslutet. Och självklart att det lobbyister med sin dolda maktutövning som har sina fingrar i det hela, som våra politiker är helt medvetna om, men inte gör (vill/kan) någonting att förhindra att våldsverkarna förgriper sig på vår redan urholkad demokrati. Uppgörelser i slutna sällskap pågår hela tiden mellan förtroendevalda, näringslivet och lobbyister. Men ingen pratar om det. Inte heller media som låtsas inte ha nån koll på detta som sker bakom ryggen på svenska folket.

 


Att inte avstå från vissa bekvämligheter, makten, prestige och från pengar är målet för vissa makthavare. En väldigt aggressiv och hänsynslös maktelit har tagit kontroll över en del av regerandet. Det är dem som har ytterligare, genom sitt usla sätt att agera, förvärrat arbetslösheten. fackets inflytande, lågkonjunkturen och det offentliga sektorns betydelse för behövande. Den stora fina gamla iden om samhörigheten, identiteten och den kollektiva gemenskapen är borta. Maktutövarna har låtit marknaden styra totalt över människor och systemet, välfärden och välståndet. Den offentliga sektorn ska helst helt avskaffas plus arbetsrätten som möjligtgör att regera obestraffat. Att bara nämna vår budgetunderskott i år - 150 miljarder kronor, som en tydlig resultat av regeringens skattesänkningar säger tydligt och klart vart är vårt system på väg. Och vår statskuld är 1123 miljarder! Men ändå ska tjänster inom vården bort och samtidigt ska vården och Landstingen banta, det ska sparas och omstruktureras, men också moderniseras och forskningen ska prioriteras. Likaså skolan, där lärare varslas och avskedas och skolomsorgen får mindre och mindre pengar samtidigt som Sverige ska satsa på mer utbildning, modernisera och reformera skolan. Arbetslösheten är rekordstor, lågkonjunkturen likaså, men moderaterna och regeringen (Alliansen) hävdar att de har gjort ett bra jobb. De talar väl om kollektivavtalet, välfärdspolitiken och den svenska modellen. De lovade att satsa mer på skolan, vården och omsorgen. Men också på skattesänkningar (15 miljarder). Som ledde till lån av 200 miljarder för att få ihop ekonomin. Dubbla budskap som leder alltid till mer politisk makt och mer urholkning. Och oppositionen (sossar) som sitter samtidigt på två gungande stolar (är väldigt skickliga på). Att kritisera andra sidan och samtidigt inte lyckas formulera sina provisoriska utopier är det enda de kan göra idag.

Så när allmänheten börjar hysa väldigt lite förtroende för sina politiker och börjar ifrågasätta maktelitens legitimitet och trovärdighet då är det kört. För folk känner att politiker och byråkrati bara hittar hela tiden på nya regler och fler nya bestämmelser för att försvåra vår rättighet till det ena eller det andra (som vi har lagligt rätt till) för att, i längden, behålla makten. Deras egna inskränkande regler och lagar som byråkratin använder sig av “egen rätt” att tolka och formulera på sitt sätt, efter eget tyckande och troende och egen förmåga. De svagas och behövandes rättigheter kan ifrågasättas när som helst och hur lätt som helst. Den enskilde människan har blivit fråntagen all makt utav byråkratin, tjänstemännen och karriärister. Deras mål är att “befria oss” från allt ansvar och berövas oss all makt.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Blues - 7 augusti 2010 18:30

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Av Blues - 4 augusti 2010 17:39

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Av Blues - 28 juli 2010 18:26

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Av Blues - 21 juli 2010 14:47

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Av Blues - 12 juli 2010 16:56

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...

Ovido - Quiz & Flashcards