Direktlänk till inlägg 24 september 2009

Den gula pressen och en blå journalist - mediemoguler

Av Blues - 24 september 2009 15:08

 Det handlar om mediemoguler som skapat sina imperier genom information, nyhet, scoop, och bjuder dagligen, och på flera olika språk, tack vare kunniga, duktiga och villiga journalister och skribenter, på ofta fejkade och medvetet manipulerade story från Faludja, Kandahar, Darfur, Groznyj, Gasa, Baghdad, Teheran, Beijing, Havana… De bjuder på reklam och underhållning, på en del av det “fina” livet. På skvaller och sensation. De skapar och publicerar konstgjorda nyheter om händelser, ställen och personer ifall om det inte finns riktiga och sanna; egentligen finns de, men inte i rätt tid, rätt plats med rätt antal döda eller skadade för att bli en nyhet. Om en journalist från The Times befinner sig nånstans på Baghdads gator och det inte händer nåt spännande då är han tvungen att hitta på egen arrangerad story om en självmordsbombare och ta några tillgjorda bilder med lemlästade kroppar, annars kan han packa hem för gott. För konkurrensen inom mediabranchen är hård och det går att sälja till högtbjudande, så…

 

Några “kungligheter” bland världens mediemoguler som hade skapat den fjärde makten  och fortfarande bjuder frikostigt på sina story och blir (blivit) ännu rikare tack vare vår konsumenters törstighet och kronisk hunger efter nyheterna och sensation. Att bli informerad i rätt tid och på rätt sätt är deras uppgift. Vår uppgift är att konsumera och - betala såklart. 

Keith Rupert Murdoch - hans News Corporation, plus Disney, Viacom, brittiska The Sun med 3,2 miljoner upplagor dagligen, The Times med ca 700 tusen exemplar, The All Street Journal, Sky Television i London, sajten My Space och massa annat. Ägare till 175 tidningar och tidskrifter i USA, Brittanien och Australien. Det är hans imperium. Hans förmögenhet är runt 4 miljarder dollar. Hans motto är att alltid anpassa innehållet till konsumenternas önskemål.

Ted Turner (var gift med Jane Fonda) med sin CNN och Time Warner som USA:s största och viktigaste mediejättar. Förmögenhet - 2,3 miljarder dollar; äger mer mark än någon annan amerikan. Skänkte en miljard dollar till FN. Hans ide var en heltäckande tv-kanal med 24 timmars nyheter från hela världen. - hans News Corporation, plus Disney, Viacom, brittiska The Sun med 3,2 miljoner upplagor dagligen, The Times med ca 700 tusen exemplar, The All Street Journal, Sky Television i London, sajten My Space och massa annat. Ägare till 175 tidningar och tidskrifter i USA, Brittanien och Australien. Det är hans imperium. Hans förmögenhet är runt 4 miljarder dollar. Hans motto är att alltid anpassa innehållet till konsumenternas önskemål.

 

William Randolph Hearst (Orson Wales spelade honom i filmen Citizen Kane) - fadern till sk. gula pressen eller sensationstidningarna. Hearst köpte 1895 Daly Examiner, då en känd tidning i San Francisco och sedan New York Morning Journal. I början av 30-talet tjänade han drygt 200 miljoner dollar per år och han var en av USA:s rikaste människor (något som bla. Greta Garbo och Mee West tyckte om). På 40-talet ägde Hearst 25 dagstidningar och lika många tidsskrifter, Cosmopolitan filmbolag och 12 radiostationer, byggde en hel imperium i och utanför Hooliwood och hade ett extremt stort inflytande på den politiska och ekonomiska livet i USA. Eisenhower, McCartney, Charlie Chaplin men också Hitler och Göring var hans vänner. Däremot var Göbels och hans Gestapo Hearsts personliga favoriter. Året 1934 bestämde de två att det är dags för att skapa lite nyttig propaganda och sprida massa lögner och påhittade “fakta” om Stalin och gamla Sovjet, som alla vet gick hem. Hearst var extremt konservativ, inbiten antikommunist och känd rasist och nationalist. KKK var en av hans stora hjältar och en del av hans rikedom gick åt att rusta upp deras små filialer över hela kontinenten. Hans kontakter med både italiensk och irländsk Maffia och undre världen var välkända (de som forskar i familjen Kennedys släkthistoria vet mer om Johns och Roberts pappa och hans whiskey- och vapenaffärer). Om Hearts kontakter med FBI, CIA och brittiska MI-5 finns en hel del. Men… När det gäller tidningsvärlden så sålde han ca 13 miljoner tidningar dagligen - ca 40 miljoner läsare varje dag enbart i USA. Det var en tredjedel av den vuxna befolkningen i USA på den tiden. Och nästan alla tidningar blev översatta till andra språk (franska, tyska, spanska, portugisiska, italienska mm) och såldes ut i stora upplagor över hela världen. 

Hearst kännetecken, som han tydligt förklarade för varenda VD och chefsredaktör, var vulgaritet och hänsynslöshet till sanningen. Fanns det inga grymheter och illdåd - så fixa det själv. Journalistens första plikt var att få tag på nyheten och trycka den. Den andra var att vara totalt lojal mot tidningen och bossen. För att folk “vill veta sanningen” och har all rätt till det. Och är extremt nyfikna och älskar skvaller om de stora stjärnornas liv och om allt som är glitter och glamour, kärlekens mörka sida och djupa hemligheter. Och för att få folk att sluta tänka på sina egna problem (under den stora ekonomiska krisen på 20-talet), för att väcka fram patriotism (under första och andra världskriget) och sen på 50- och 60-talet när Big Dreams slog stort och på allvar. Hearst skapade och finslipade den stilen som man uppfann i Gamla Rom - skådespel och bröd, eller som det hette - underhållningen till döds.

Man ställer sig ofta frågan: ljuger journalister? Ja, när det behövs och en del i alla fall. De “fejkar”, som journalister själva uttrycker sin “ivrighet”. Att hävda sig själv, att tjäna lite extra (både tidningen och hjälten), att slippa bli stressad och pressad, att inte upprepa sig, att hitta på något nytt och spännande… Det är ibland ett svårt och krävande jobb. Att ha som uppgift att beskriva en händelse så korrekt som möjligt och spegla verkligheten håller inte måttet ibland. Tiden rinner och journalisten har ibland bara några timmar på sig att presentera nyheten på några spalter i tidningen eller säga det i radio eller tv. Det finns alltid olika påtryckningar från olika håll med olika intressen och ett stort krav både från ledningen och allmänheten att materialet ska vara intressant, slagkraftigt och spännande. Man måste tänka snabbt och improvisera för att åstadkomma nåt relevant. Ibland är man inte helt insatt i olika frågor så inte konstigt att man blir tvungen att hitta på. Oftast har man sina (o)säkra källor som, i avsaknaden av bra stoff och i behov av pengar, kan ljuga och använda sig av lögner eller halvsanningar, oklara formuleringar, okontrollerbara uppgifter mm. Men också lite av naivitet, känslomässig engagemang, omisstänksamhet, avsaknaden av ifrågasättandet, bristande analys, uteblivna följdfrågor, olika sympatier för olika frågor och personer, dålig koll på både källorna, bakgrunden och materialet och såklart tiden som inte räcker till kan bidra till att journalisten felar. Och så självklart - bli snabbare än konkurrenten och få mer pengar.


Vår tid erbjuder aldrig tidigare skådade möjligheter för konsumenter att ta reda på de aktuella och senaste nyheterna från hela världen på ett mer allsidigt sätt. Och på flera språk dessutom. Det finns så mycket information att hitta på Internet, radio eller tv. Man räknar att det finns över 300 miljarder olika webbsidor på Internet som erbjuder allt möjligt. Ungarna använder sig flitigt av detta, men problemet med “filtreringen” kvarstår. Man hamnar i fel spår och tar lätt åt sig den felaktiga informationen som i längden kan förändra hans tänkande, handlanden och hela hans liv (en kille med trasig liv och en högerextrem webbsida t.ex.) Vår mediekonsumtion är ett faktum. Vi får mer och mer och media gör sitt bästa att vi får ännu mer. De anpassar både sig själva till det moderna och innehållet enligt Murdochs motto - gå efter konsumenternas önskemål. Och det är just journalistens uppgift - att skapa det läsaren vill. Och det vi vill är, paradoxalt nog, det som vi får.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Blues - 7 augusti 2010 18:30

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Av Blues - 4 augusti 2010 17:39

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Av Blues - 28 juli 2010 18:26

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Av Blues - 21 juli 2010 14:47

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Av Blues - 12 juli 2010 16:56

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...

Ovido - Quiz & Flashcards