Att det fifflas så mycket här i Sverige trodde jag aldrig. Men tyvärr - det finns massa fifflare, både vanliga människor och de offentliga, men framförallt verkar det som om en hel del av våra kära politiker sysslar också med det. För jag trodde på den gamla mantran om att våra politiker är hederliga och att det inte förekommer nån korruption inom politiska kretsar och att man inte kan muta nån för att få nåt. men det stämmer inte. Det handlar om inkomstgarantin som fanns hela tiden med i våra politikers liv; skamligt, otillåtet och fel både moraliskt och etiskt, men det är regeringen som har skapat sådana regler och som står bakom detta så att vi vanliga människor har ingenting att säga om.

Inkomstgarantin betalas ut till den som har suttit minst tre år i sträck i Riksdagen och som avgör före 65 års ålder. Första året är garantin 80% av det arvode ledamoten hade. 89 ledamöterna har fått totalt 88 miljoner förra året. Drygt en miljon per ledamot.

Bengt Wittbom har levt i nästan 17 år på skattebetalarnas bekostnad – ca 3 miljoner och 667 tusen kronor. Samtidigt har han jobbat i det egna konsultföretaget, men hävdar att det är inte möjligt att ta ut något lön ur ett bolag som inte genererar några vinster (stackars alla konsulter, i synnerhet den nye – Göran Persson med sina arvoden över en miljon per uppdrag). Han ser inga principiella problem med att ha levt på inkomstgarantin i så många år, för det viktiga för honom var att i de regler som gällde under den tiden han satt i regeringen stod det att inkomstgarantin kunde vara livsvarig och nåt annat behövde han inte bry sig om.

En ledamot som suttit i riksdagen eller en EU-parlamentarikern som jobbat inom Europaparlamentet i minst tre år har rätt till en inkomstgaranti när denne lämnar sitt uppdrag. Ett slags A-kassa, en trygghet när man ska söka ett nytt jobb. Vilka som har gjort det har jag inte kunnat hitta. Vanlig folk blir av med A-kassan om de inte söker ett jobb. Riksdagsledamöterna kan lugnt plocka ut sina pengar utan krav på motprestationer. Arbetslösa måste avveckla sina bolag eller företag eller låta dem vila för att få A-kasse ersättning (max 300 dagar). De som lämnat riksdagen kan fortsätta driva företag och samtidigt få inkomstgaranti. Om en vanlig arbetare blir sjukskriven men får ett ”svart” jobb på ett annat ställe, då åker han fast, för man kan inte få ersättning från Försäkringskassan och samtidigt jobba. Är man sjuk då kan man inte jobba överhuvudtaget! Det gäller inte pamparna.

Före detta riksdagsledamöter lever ett lyxliv tack vare att skattebetalarna står för notan. Enligt Maud Ekendahl (m) är man dum om man jobbar (hon lyfter drygt 34 tusen i månaden). Vivian Gerdin (c) har inte dåligt samvete och lugnt lyfter drygt 39 tusen i månaden. Det var hon som tidigare själv skrivit en motion till riksdagen om skärpta krav i arbetslöshetsförsäkringen. Inga Lantz (vp) är väldigt priviligerad kvinna och är oerhört tacksam för det (vem eller vilka har hon att tacka för sa hon ingenting om), för hon kan leva ett gott liv genom att lyfta ca 34 tusen. Hon har fått en ekonomisk trygghet sedan hon slutat i riksdagen (innan dess så var hon förmodligen i en svår ekonomisk obalans). ”Det finns ingen större anledning att bråka om politikernas löner och avtalsförhållanden. Självfallet ska de ha bra betalt, och ersättningsnivåerna ska inte vara ett hinder för den som vill engagera sig”. Samtidigt beklagar hon att hon inte kunnat hitta en rik man och gifta sig med, så som Ulrica Messing gjort. Det är därför hon spenderar sin tid genom att måla, skriva och kommunicera telepatiskt med djur. Helena Höij (kd) som vice talman får över 50 tusen i månaden. Fd demokratiministern Britta Lejon (s) får ca 45 tusen i månaden, plus att hon är fortfarande aktiv i sosspartiet och har därutöver flera styrelseuppdrag. Under 10 månader har hon tagit emot 30 – 40 tusen. För henne är (enligt hennes egna ord) inkomstgarantin ett sätt för en fd-politiker att ställa om sig till arbetslivet utanför politiken. Hon har sökt jobb, men problemet var att det är svårt att hitta ett jobb som man passar in (och som ger så mycket pengar i lön). Vist – hon har inte ens kunnat tänka sig att satsa på ett annat framtida jobb, men med tanke på hennes ganska höga åldern så är chanser ganska små för det. Men, hon känner ju någon som känner någon som har goda kontakter genom den offentliga livet så… Man vet aldrig. Fru Schyman (fd vänsterpartiledare) lyfter nästan 40 tusen i månaden. Har debuterat som programledare på TV, talesperson för Feministisk initiativ och tycker att inkomstgarantin fungerar bra. Lotta Hedström, fd miljöpartiets språkrör får 38 400 kronor. Och det finns gott om sådana, både manliga och kvinnliga politiker (snacka om jämställdheten).

Undrar bara i förbigående: med tanke på Mona, Gudrun, Maud, Laila, Margot och vissa andra kvinnliga politiker som gjort sig skyldiga till det ena eller det andra (de var ”oerfarna, kanske unga, lite dumma, stressade, pressade och varför inte lockade av att begå fel och fiffla lite med pengarna”), är det inte anmärkningsvärt att det finns så många kvinnor inom politiken som kan anses som bedragare, fifflare, parasiter mm? Tur att vi fortfarande bor i gubbjävelsverige och att antalet kvinnor i det politiska sektorn är inte så stor, men tänk bara på alla de feminister och de som försvarar kvinnans “dåliga jämställdhet” på den svenska arbetsmarknaden. Hur många ”kvinnliga förövare” skulle vi få om vi hade (bevare oss milde herre gud) fler kvinnor på de topposteringarna i landet än män? Jag tror att vi skulle bli tvungna att bygga en ny kvinnofängelse enbart för de toppkvinnofifflare som finns i Sverige.

De är synd om de arbetslösa som måste aktivt söka jobb och tacka ja till de jobb som Arbetsförmedlingen hänvisar till, som tom. måste flytta för att få ett nytt jobb och stå till arbetsmarknadens förfogande från dag ett. Sälja kanske huset eller bostaden, packa sina grejer och flytta från Malmö till Kiruna för att få ett jobb som de kanske inte kommer att trivas med, med barn som ska byta skola och lämna sina vänner, med maken som inte vill flytta men måste (hur många äktenskap står på spel eller hur många lyckliga relationer kommer att brytas ner pga. ett måste är oklart). Men våra kära politiker skiter fullständigt i statliga lagliga regler och lagar. De har alltid varit parasiter och är vana att leva ett sånt liv utan att prestera för mycket.

Att en före detta folkvald inte behöver gå tillbaka till sitt gamla jobb efter att ha lämnat riksdagsuppdrag är lite märkligt, men undrar om Lars Ohly kommer en dag, om han får sparken från sitt parti eller om han själv tackar nej till framtida partiuppdrag, att återvända till sitt gamla jobb som lokförare? Det tror jag lika mycket på som på att riksdagen ska införa nya garantier och slopa det gamla avtalet. Och riksdagen hälsar att det inte är aktuellt i dagsläget med någon ny översyn, eftersom lagen ändrades så sent som för ett och ett halvt år.

Kanske blir det inom snarare framtid ett nytt förslag av fru Olofsson eller självaste herr statsministern (hans lakej - finansministern, tror jag inte så mycket på) som ska införa ett inkomstgaranti för vanliga arbetslösa människor och som ska kanske gälla i ett år innan man hinner hitta ett bra välbetalt jobb man trivs med. Det skulle kunna skapa mer rättvisa i ett sånt orättvist samhälle och kanske skapa mer förtroende för våra kära politiker och återskapa det totalt rubbade förtroendet som har försvunnit för länge sedan. För politikerförakt har blivit väldigt etablerat och utbrett företeelse.

Det jag tänker på just nu är den gamla fina karmalagen som ingår i buddhistisk lära och som handlar om orsak och verkan. Ingen kommer undan sitt öde. Undrar bara: vet våra politiker någonting om andra religioner?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...