Herr Reinfeldt ljuger när han säger att det nya systemet blir utmärkt (oroa er inte kära medborgare!) och samtidigt passar på och snackar skit om Göran Perssons "solidaritet" under hans herravälde som lett till att det skapades 147 nya färska förtidspensionärer varje dag. Vår statsminister ska göra det bättre så att ingen som "låtsats" vara sjuk och "tillfrisknat" plötsligt, och som lämnar den här "olyckliga försäkringen" ska komma tillbaka, annars blir det ytterst svårt att finansiera den redan halverade välfärden och det skulle leda till kraftigt ökade kostnader (men socialen då?!) och ökad dold arbetslöshet, den som vi redan har idag.  

Sjukförsäkringssystemet har sedan 2003  fått kraftiga överskott ( ett stort tack till  inbetalda sjukförsäkringsavgifter) varje år, förutom det året. Inbetalningarna (en del av arbetsgivaravgifterna) har varit större än utbetalningarna(sjukförsäkringsersätt-ningen och förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättningen).
Sedan 2003 har 694 miljarder kronor betalats in och 626 miljarder kr har betalats ut under perioden, i form av olika ersättningar. Inbetalningarna  har vida överstigit utbetalningarna med 68 miljarder. Om vi ska tro på regeringens framtidsprognoser blir det samlade överskottet fram till år 2011 hela 82 miljarder.

Så, de sämre ersättningarna till sjuka handlar inte om att staten måste ”spara” för vi har brist på pengar. Att de sjuka är ”för dyra” och att en större del fuskar eller låtsas vara sjuka. 

Men vad har hänt med vår överskott, dvs. med de 68 miljarder? Är det de pengarna som använts för att finansiera berömda skattesänkningarna för de rika? Om inte - har de 68 miljarder svenska kronor plötsligt försvunnit? Har någon förlagt dem eller gömt dem undan i fall..? Eller använt dem för att finansiera nåt annat (och i så fall vad)? Om jag mins rätt så var vår budgetunderskott i år drygt 150 miljarder kronor. Staten behövde låna mellan 180-200 miljarder för att täcka alla de kostnaderna (förluster?!) orsakade genom täckningen av de ofinansierade skattesänkningarna. De skattesänkningar regeringen införde 2007 kostade oss 85 miljarder. Vad har hänt med resten?

Det kan handla också om vilken story alliansregeringen fått spridd genom media. Makthavarna har varit framgångsrika genom att sälja sin "berättelse" (snarare en saga eller rättare sagt ett lögn) till allmänheten. Den nya borgerliga regeringen har via medier lyckats förvandla ett gemensamt försäkringssystem, där inbetalningarna vida överskridit utbetalningar med 68 miljarder, till ett bidragssystem för mindre lyckligt lottade. Självaste fru Husmark-Pehrsson har offentligt uttalat sig om att sjukförsäkringspengarna skulle finansiera regeringens skattelättnader. Det var för bara nån månad sedan, innan hela det här sjuka ruttna systemet började rasa ner. Men innan dess har Anders Borg hävdat att man har sparat pengarna just genom att sänka skatter under år 2007 och 2008. Så - vad har hänt med de pengarna under tiden? Har man sparat mer pengar eller mindre? Och på vilket sätt?

Det gamla systemet var enkelt byggt: alla som jobbar betalar in en viss summa pengar som är högre än den summan som sjuka löntagare sedan tar ut. Man betalar in en (högre) avgift för att försäkra sig mot eventuell sjukdom, enligt lagen om socialförsäkringen. Drabbas man av sjukdom så får man en viss ersättning under sjukdomen. Sjuka betraktas som sjuka och får sjukersättningen, under förutsättningen att ett giltigt sjukintyg av ordinarie läkare finns med. Det är alltså som med alla andra försäkringar. Man betalar när man är frisk för att få ersättning vid sjukdom eller olycksfall. Och - en löntagare (normalt) betalar automatiskt sjukförsäkringen. Det finns inget sätt att smita; enda gången avgiften försvinner är om man blir - sjuk! Så enkelt är det. Och så solidariskt och medmänskligt. Det är något hela välfärden vilar på. Men, makteliten ska plötsligt "värna" om välfärden genom att halvera den, för att spara för något annat. Riktig läskig paradox. Vem betalar "sparandet" på det ena sidan och kalaset på den andra är väl inte så svårt att veta. Pengarna finns här "nånstans" och regeringen ska se till att det som ingår i jobbpolitiken skall bli betalt för deltagare, bara att resten, vi små vanliga håller käften och inte ifrågasätter för mycket. För vi har ingen anledning att bli oroliga - allt går enligt bestämda planer. Det verkar som om våra makthavare vill "befria oss" från allt ansvar men samtidigt beröva oss all makt - för all framtid. 

Den borgerliga alliansregeringen har plötsligt bestämt sig för att betrakta försäkring som ett ”bidrag”. Och allting har rasat ner.  Det nya borgerliga sättet att betrakta sjukförsäkringar innebär att sjuka ses som bidragsberoende fuskare. Det är inte längre den sjukes läkare (hans utlåtande) som avgör om någon är sjuk eller inte, utan den bidragsgivande myndigheten -Försäkringskassans  (bidragsmyndighet) handläggare och de inhyrda eller anlitade medicinska rådgivare, sk. "experter" som fattar det slutgiltiga beslutet genom att tolka den ordinarie läkares utlåtande (intyg) om den sjukes hälsotillstånd och hans (nedsatt) arbetsförmåga helt individuellt och genom att tillämpa de nya lagen om sjukförsäkringen från punkt till pricka. Och för det mesta utan att ta  kontakt varken med den sjuke eller med hans ordinarie läkare.

Allt sker efter det slutgiltiga beslutsfattandet: "Du har varit sjuk i exakt 180 dagar och nu är det slut. Nu ska du bli frisk över en natt och under nästa dan ska du anmäla dig till Arbetsförmedlingen och vara med i introduktionsprocessen. Din arbetsförmåga skall provas mot hela marknaden och du ska jobba efter att du har varit med i rehabiliteringskedjan som ska göra dig ännu friskare. Man blir fortare frisk genom att utförsäkras och helt frisk genom att - jobba!"

Ett hårt system som gagnar de rika. En ny "politisk diagnos" som den nya sjukförsäkringssystemet vilar på: det är bara bra om cancersjuka jobbar - de blir friska av arbete (inte av cytostatika- eller strålbehandlingen och massa mediciner).

 

cyberliv

8 december 2009 23:22

Mycket bra skrivet inlägg!!!

Jag gillar att du tagit reda på fakta och att du skriver utförligt, väldigt likt min egen stil, fast det händer att några tycker jag skriver för mycket och för långt.

Men ibland måste man skriva noga så att alla fattar, det klarar du toppenbra!!! :)

http://cyberliv.se/blog.html

 

Sarasvati

12 december 2009 16:13

Ja, ska man skratta eller gråta, och svensken tiger och går på vad som helst. Jag har känt ett igenkännande när jag läst dina inlägg. Du vet det här, att ja man utser en syndabock som man kan slå på för att "förgifta" hjärnan på övriga så de går med på alla dessa försämringar. För utser vi syndabockar bland de med sämst motståndskraft, nu de sjuka, så får vi itne så stor opposition mot det vi gör och tänker göra. Det är för mej inte så stor skillnad på vad maktfullkomliga stater typ de värsta diktaturstaterna har gjort, läs Marco osv. Där det var ganska stora maktmissbruk som framkom vid deras fall. Det är hårda ord, jag vet. Men som detta framstålls OM alla oss med sjukdomar nu, så ser jag ingen som helst skillnad, bara retoriken som ser lite annorlunda ut.

Ja vart tar dessa överskottspengar vägen kan vi bara gissa, för det lär vi nog aldrig få höra sanningen om! Ner i de rikas fickor, har iaf massor gått de senaste 5-10 åren. Och ja, inte heller jag ser så stor skillnad, på den politik som fördes av G.Persson, och vår nuvarande. Klart är bara att man trycker hårdare på att ingen är sjuk mer än de dagar som regering beslutat att man kan vara sjuk. Och det är förskräckligt illa skött politik, i ett land som jag förut sett som ett föregångsland framför många andra världen över.
Men då är jag naturligtvis uppvuxen under60- 70-talet, och har sett nedgångarna komma, från att vi haft en stark anda av solidaritet, oavsett om även den hade glipor, var det iaf en annan framtidstro som gällde flertalet! Inte som nu, sen dryga 2 år, för fåtalet! Härligt skrivet, här ligger tidningsjournalisterna i de vanliga dagstidningarna i lä!
Mvh Sarasvati

http://www.metrobloggen.se/universalpolitik

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt soc.förs.ministern Cristina Husmark Pehrsson ska den som är allvarligt sjuk och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning. Eller att ersoner som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få ...

Våra politiker snackar ofta om framtid och utveckling men sällan om barnfrågor. De slår sig ofta för bröstet och säger att "barnen är det viktigaste vi har" och att deras politik handlar bla. om att "skapa ett bättre värld och framtid för våra barn",...

Journalister och proffstyckare oftast överdriver i sina ansträngningar att lansera en politisk nyhet. Det blir istället en ren åsiktstext där spekulationer får ersätta den opartiska analysen (som nästan inte existerar idag). Så när tex. Fredrik Reinf...

Hur ser det ut idag när det gäller människors engagemang inom politiken? Enligt vissa undersökningar är det mest tråkigt och politikerförakt breder ut sig alltmer. Betyder det att vi medborgare inte längre tar politiken på fullt allvar eftersom vi al...

Vad var det vi tv-tittare kunde se bland annat under Almedalsveckan som kunde väcka vårt intresse? Ju, arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins avgång. Något man inte ser precis varje dag, i synerhet inte när det gäller en så mäktig och hög uppsat...