Tsunamikatastrofen julen 2004, e-trafiken som finns på bandet (var det ett band eller 119 st?) som finns gömd(a) i ett valv i Rosenbad och som skall säkerhetskopieras (varför just nu) - ett hett ämne i  Aftonbladet. "En säkerhetskopia anses inte som allmän handling". Det blir en ny lag som regeringskansliet ska se till att den träder i kraft från och med nästa år. Och en säkerhetskopia kan hämligstämplas under 70 år! Så hemlig ska den bli - förmodligen innehåller bande(n)t en oerhört känslig information så att kopian absolut inte är lämpad för allmänhetens åskådning. Det verkar som att det regeringen (inte) gjorde under de två dagarna (julafton och annandag jul) innehåller mer hemlighetsmakeri än mordet på John Kennedy i Dallas-Texas-USA in the summer of 1963. Undrar bara, i all min naivitet: kan allmänheten dvs. vi vanliga medborgare beskåda då originalets innehåll? För det står ingenting om att originalet ska betraktas på samma sätt som kopian. Blir originalet också , eller är den redan, hemligstämplat? Om det ÄR förstås ett giltigt original av all elektronisk trafik i samband med den katasrofala Julen 2004. Undrar (igen) om man kan, med dagens elektroniska verktyg, ändra på bandets innehåll lite grann?! Eller - gjorde man det redan då när "någon" "upptäckte"  de 119 "försvunna" band i regeringens källare 2005? Eller kanske gjorde nån "data-kille" lite radering redan morgonen efter (annandag jul) när hela uppbådet, pådrag  och mediadrevet var i full gång? Lite mörkläggning, hemlighetsmakeri, konspirationsteori, rädslan, viktig postering, karriären, pengarna, maktens korridorer, maktkamp...

Undrar (sista gången): vad är det folk kommer att få veta år 2080? Den Stora Sanningen? Det tror jag knappt.

Jag kommer i håg Laila, Göran, Lars, Gunnar, katastrofkommisionen, regeringskansliet och en del andra personer inblandade i det hela, raderade telefonsamtal, samtalslistor och all telefondata hos regeringen; maktelitens usla och naiva försök att verka helt ovetande och oskylldiga, massa lögner, beklaganden, hyckleri, tyckanden och troenden ...

543 döda svenskar (140 barn), 230 tusen dödade sammanlagt i en av de värsta naturkatastrofena nånsin. En jättestor massmedial uppmärksamhet och en ennorm skillnad mellan deras och regeringens framställning av katastrofen. Snacka om källkritik och om konsten att ljuga och verka trovärdig. Och förmågan att inte tänka på de döda, på all sörg, tvivel, smärtan, rädslan, på det onda, utan bara på sin egen skinn och sin politiska karriär.

Men vi kan, som vanligt, nöja oss med allt skitsnack, allt ljugande och hemlighetsmakeri regeringen och våra kära folkligt förtroendevalda politiker brukar använda sig utav för att avfärda all folklig misstänksamhet och tvivel i samband med känsliga ämnen som Tsunamikatastrofen, Estoniakatastrofen, Tjernobilkatastrofen... Och i sammband med alla andra katastofer innan och efter, som den stora ekonomiska krisen 1992 eller den senaste med sin början och förspel  i USA i fjol och som verkar, enligt media och massa analitiker förstås, vara den värsta katastrofen i svensk historia. Och allt detta som ingår i en katastrof med ennorma påföljder för svenskt folk förstås: a-kassan, socialen, utförsäkringen, jobbpolitiken, vården, arbetsförmedlingen, forsäkringskassan, SAAB, Ericksson, Volvo, fonder, banker, politikerförakt, skolan, växande oro, invandrare, brinnande bilar och skolor, urholkningen av välfärden, massarbetslösheten, ohälsa, ungdomarnas sittuation, fattiga svenska barn, SD, rasism, misstänksamheten, rädslan, främlingsfientligherten, bostadspriser, högre räntor, lägre löner, ökande fattigdom, utsatta, behövande, otyglade kapitalet, den fria marknaden, privat ägande, varsel, konkurs... Hur många lögner, förvrängda informationer, otydliga formuleringar, felaktiga (politiska) beslut, beklaganden, usla bortförklaringar och massa andra eländen har vi inte hört och sett på siståne? Hundratals, tusentals eller kanske bara tiotals? Jag vet inte, jag är så tröt på att räkna dem alla. Men de finns hela tiden. Och ingenting nytt under solen.