Den fria marknaden och vår konsumtion - håller de två ihop och till vilket pris? Vår konsumism i det "fria" samhället som numera heter konsumera-mera samhälle och ger mindre för att tjäna mer - är det inte ren paradox? Och hur är det med propagandan och vår media? Blir vi mer och mer "uppfostrade" av massmediala kanaler att älska den oreglerade överkonsumtionen eller är vi på väg åt ett okänt men "spännande" håll?

Att upprätthålla demokratin kostar, likaså att säga sanningen eller att vara ärlig. Att upprätthålla en viss position i samhället eller sin egen makt kostar också. Allting kostar idag men frågan är om alla är beredda att betala eller kan göra det? Att ge för att få?! Är detta något som är grundläggande för att utvecklas, att få mer genom att ge mer? Eller blir det mindre?

Om den fria marknaden skapar sina egna regler för att kontrollera våra liv som konsumenter och för att tjäna mer genom att vi ska betala mer pga. vår livsstil (konsumera-mera samhället) och få mindre, är vi beredda då att betala mer? Har vi då fritt val att välja vilket liv vi ska leva eller är vi tvungna att göra det? Vilka möjligheter och alternativ finns? Kan man bestämma själv idag över sitt eget liv? Vilar allting på olika paradox? Är själva demokratin enp aradox

Marknadens osynliga påtryckning - genom serieproduktion i gigantisk skala tvingas alla konsumenter följa samma obligatoriska mönster. Det är ett finanssystem som utökar antal skuldsatta i syfte att utöka antal konsumenter. Vi lever i ett land som hade förut i tiden den berömda svenska modellen, välfärden, som idag sörjligt nog krossas och urholkas bit för bit. Vi konsumerar media i sex timmar om dan och det är mediernas bild av verkligheten som gäller för oss, för vi har ingen annan bild om samhället vi lever i förutom den som massmedia bjuder frikostigt på. Och det vi betalar för. Och det är vi tvungna att göra. Det är inte ett fritt val. Media har, pga. den vinnande vinsten och egen marknadsideologi, glömt bort sökandet efter sanningen. Nio av tio tidningar är högerorienterade och journalisterna kan inte ifrågasätta eller göra motstånd mot det de själva representerar och får betalt ifrån. När information styrs av en handfull högerjättar då är yttrandefriheten lika med fri marknaden. Det är kommersiell nyhetsvärdering som gäller och public service kan inte stå emot det borgerliga högertänkandet. Information vi behöver är helt underställd marknaden, inte demokratin.

Det är därför vi inte kan prata idag om demokratins värderingar och idealen utan om marknadens. Och politiker som försöker finna sig själva i det hela och en del har ingenting emot att de marknadsekonomiska krafterna härskar och vinner makten. Näringslivet vinner över den offentliga sektorn. Privatiseringen vinner över det gemensamma och statliga ägandet. Byråkrati, tjänstemännen och lobbyverksamheten har sina pr-knäpp att smyga sig in i våra liv och bestämma över. Sakta men säkert. Högeralliansen/regeringen ser till att detta införlivas för "allas" befinnande. För demokratins skull, paradoxalt nog.

Att vi har våra lagar och regler som gör att vi kan omfördela våra skattepengar för att alla ska ha en "garanterad levnadsstandard" är bara påhittad floskel. Undrar bara vilka eller vem har den garanterade standarden idag? De rika och förmögna eller de utslagna och behövande? Vår skyddsnät som en del av välfärden, med den förut helt fungerande offentliga sektorn, urholkas sakta men säkert. Marknaden betalar sitt genomtänkta pris för att få sin vilja fram. På vems bekostnad, det är väl inte svårt att veta. Och massmedia gör sitt jobb, som är mer eller mindre välbetalt. Tillväxten behövs för att finansiera välfärden, men med alla avregleringar, nya lagar och bestämmelser som bara försvårar för vanlig folk och arbetare blir det bara sämre. Man behöver motivation för att öka produktiviteten, men den finns inte idag. Med all elände på sistone och den svåraste ekonomiska krisen, plus regeringens bristande vilja att motverka allt detta, blir det bara värre och läget allt sämre.

Finns det valmöjligheter för en fri marknad? Javisst. Propagandan, reklam, PR är deras vapen. Mediernas mål är att tjäna mer pengar, men inte genom att återspegla verkligheten utan genom att sälja reklam- och annonsutrymme åt olika intressenter. Massmedia står på marknadens dvs. kapitalets sida, inte folkets. Konsumera mera är kapitalismens och den fria oreglerade marknadens dröm. Att köpa mer varor man inte behöver och massa onödiga grejer är tanken bakom konsumismen. Samhället har skapat en köpklass som är beroende av sina prylar, som den ekonomiska makten behöver istället för att ekonomin ska tjäna människor. Folkets makt är borttagen genom olika och omfattande lagar och avregleringar både av regeringen och EU-byråkratin. Allt till marknadens fördel där överkonsumtion presenteras som en bra livsstil och livets mening. Du är värd så mycket du köper!

Propagandan syftar till en "positiv utveckling" som gynnar konsumismen och ekonomin. Finansierad av näringslivet och som drivs av kommersiell tv, radio, tidningar, reklam, pr-konsulter o dyl. Affärsiden är att dela oss konsumenter i vinnare och förlorare, att skapa varor och tjänster som ska förvandla förlorare till vinnare som genom att konsumera mera får ett "bättre och lyckat liv". Det är en riggad tankeapparat som skapar behov och begär, ökar varudyrkan och dyrkan över de rika och kända som dyrkar själva (och dyrkas av massmedia) dyra märkesvaror, lyx-grejer i form av kläder, kosmetika, bilar, fashion Lifestyle med shopping i spetsen. Ett bra och effektivt sätt, sörjligt nog, att bli av med sin ångest och med olika komplex. Och med pengarna förstås. Vad händer med friheten är en annan femma.