Fru Wedin har inga funderingar alls på att avgå. Trots den enorma kritikstormen någonsin och efter AMF:s bonusaffärer, bland annat. ;Det vore fegt att göra det. Jag har fått förtroende från medlemmarna. Jag kan inte svika det förtroendet&;. Hennes sista uttalande. Hoppas inte. Jag hoppas verkligen att hon, inom väldigt kort tid, träder ut i allmänheten och säger det som majoriteten av svenska folket väntar på: "Jag avgår”. Det vore det enda rättvisa beslut från hennes sida. För ingenting annat duger. Men problemet är att hon har svårt att förstå att hennes tid är ute. Självklart vill hon behålla makten så länge det går, på vår bekostnad självklart, vilket hon fullständigt struntar i.

Wanja Lundby Wedin kritiserade t.ex Vårdförbundets krav förra året på en ingångslön på 22 tusen kronor. För det var för mycket, tyckte hon. “Man ska vara solidarisk med andra men samtidigt måste man förstå att det är svåra tider och att vi måste spara”, hävdade hon. Hon gick ut och proklamerade för solidaritet och att hon kämpar mot kapitalismen. Hon kritiserade det sjuka systemet men samtidigt skrev hon på avtal med pamparna, med vissa direktörer och chefer inom näringslivet. Hon röstade för och godkände deras mångmiljonspensioner, fallskärmar och bonusar. Hon förståg inte att man inte kan kritisera kapitalet och samtidigt representera den giriga kapitalistiska omoraliska tänkandet. Det heter dubbelmoral och hyckleri. Och det är just det som kännetecknar henne idag. Hennes bortförklaringar i ett sånt ruttet system och i dagens läge bara förstärker den bilden av henne och de andra giriga med likadana uppfattningar, värderingar och som handlar på samma sätt som Wanja och fattar de viktiga beslut på bekostnaden av demokratin. Hennes handlingar, bortförklaringar och uttalanden har inte enbart skadat den redan skadade socialdemokratin och hela fackrörelsen utan hela systemet, svenska folkets själar.

Egentligen har vi en liknande regering, med Maud Olofsson i spetsen som först försvarade bonusar för några månader sedan och sen backade hon, efter den stormande kritiken av folket och väljarna. Hård kritik från allmänheten gjorde att tom. statsministern backade. Inte konstigt att en regering inte kan göra något rätt från början, utan ändrar sig hela tiden. Eller försöker dem anpassa sitt agerande, tänkande och beslutfattandet efter folkets påtryckningar? Återstår att se, men det är inte första gången. Och det verkar som om det inte blir nån sista gång. Men nu beskyller Maud sossarna: bakom deras initiativ att avskaffa bonussystemet döljer sig en farlig bakomtanke - det är tvärtom! Sossarna faktiskt vill behålla systemet i fall de vinner nästa val så att de kan kalasa och mumsa fritt fram på lite extra bonusar. Just nu finner jag inga ord för det “otroligt fantastiska tänkandet” av fru Olofsson så jag slutar härmed att bedöma henne både som person och som ministern.

Vilka förändringar ser vi? Inga såna som regeringen har utlovat och ständigt utlovar, om inte folkets vilja, efter så många kraftiga kritiker och påtryckningar, träder fram. Det enda jag kan se är förändringar av politikernas och pamparnas värderingar, handlingar och deras moral. Avsaknaden av både moral och etik. Och det svider djupt in i själen, den påträngande frustrationen framkallad genom pamparnas, politikernas och makthavarnas dåliga och absurda leverne.

Facken runt omkring i landet har kämpat i åratal för att höja lönerna till sina medlemmar för en struntsumma av drygt 500-600 hundra kronor i månaden. Som LO-ordföranden för övrigt tyckte var för mycket. För vilken vanlig arbetare är värd såna pengar? Men att samtidigt godkänna ett avtal med förre Folksams vd som skulle ge honom 50 miljoner i pension livet ut - det kunde hon göra. För han var värd varenda öre. Men inte vården eller skolan eller Kommunal osv. Undrar bara om Wanja har känt sig “grundlurad” redan då när hon fattade beslut om mångmiljonsbelopp som skulle ge pamparna “extra lugn sömn livet ut”? Eller strax innan eller efter sitt beslutfattandet? Eller redan då när hon sagt att hon stor, tillsammans med alla andra sossar, på arbetarrörelsens sida? Eller kanske då när hon godkände och skrev på avtalet med AFA-cheferna 2004 om deras superpensioner värda drygt 36 miljoner? Svårt att säga, men det som man kan säga med stor säkerhet är att hon “förstår att bonusar sticker i ögonen på folket och är provocerande” men i nuläge så vill hon inte kommentera det. Och hon vill stanna kvar som LO-ordförande. Hyckleriet osar och så stinker det så illa att det gör ont.

Där makten har rätt har rätten ingen makt.

Vill man läsa Metro då kan man bl.a stöta på Dagens ord. Det kan vara allt från t.ex snille, mode eller fikus till schlager, fetma eller amfetamin. Ord som varsel, lågkonjunktur, konkurs, finanskris, aktieras, börsras, fiffel, devalvering, korruption, maktlöshet, orättvisan, vanmakt, girighet, svineri, bonus, kriminalitet, fatigdom, utanförskap osv. finns inte med. Synd, för det är de ord och företeelser vi har blivit bekanta med under den sista tiden. Pga. eller tack vare våra bolagschefer och vd, pampar av olika slag och våra kära politiker som massmedia skrivit så flitigt om. Och om deras bonusar, extra bonusar, rörliga löner, fasta löner, pensioner, fallskärmar mm. Som de kan leva lite extra på. Eller efter AMF:s motto: “Lite mer att leva för“. På vår skattebetalarnas, spararnas och medlemmarnas bekostnad, självklart.

Hur kan de, som “fattar stora och viktiga ekonomiska och politiska beslut” för folkets bästa (samtidigt lever de som extra parasiter på vår bekostnad) tro på samma slagord? Kanske för de tror på det man säger om propagandan och lögn: upprepar man ett lögn om och om igen då börjar man själv tro på det. Samtidigt - faktum är att en beslutfattare inte kan göra det om han blandar etik eller moral i processen. Och det är makthavarna medvetna om, så det kvittar. Risk och moral håller inte ihop. Överheten har ingen moral när det gäller omoraliska maktspel.

Så frågan är - vem känner sig lurad? Wanja och såna som hon? Det tror jag inte, eftersom de är DE som gör det hela tiden: det är DE som lurar OSS och inte låter sig luras själva. De som lurar OSS med sina tömma löften och påhittade floskler som upprepas gång på gång beroende på publiken och på omständigheterna. Allt för att vinna maktpositionen, legitimiteten och den falska självsäkerheten: Jag sitter kvar och kan fortsätta ljuga, fiffla, bedra och lura. Jag har fått förtroende!

Men att DE lurar OSS?! Och det är VI! Svenska folket! Som är helt förnedrade och grundlurade och förda bakom ljuset. Den svenska välfärden är bara en enda stor bluff. Vi lever idag helt utanför I vårt eget samhälle. I samhället där man sa en gång att demokratins värde är att främja mänskliga rättigheter. Vilka rättigheter om ingen av OSS, som den viktigaste vitala delen av demokratin, inte kan bestämma varken över sitt eget livssituation, arbete, sina besparingar eller räntan utan är tvungen att vänta på styrelsens beslut och politikernas godtycke? Den stora finanskrisen i världen är självklart en produkt av en (o)laglig kapitalmanipulation, beroende av stora risktaganden och finansiella ingrep osv. Men det gäller hela världen. Men vad beror den girigheten på som sker helt lagligt och med regeringens godkännande och välsignelse framför våra ögon? Har det något med USA t.ex att göra? Det tror jag inte. För som sagt, makten och maktkampen har funnits och pågått länge i det här landet. Maktkampen mellan t.ex sossar och moderater, såklart. Som har under den sista tiden förskjutits från sossar till just moderater. Men också en frånskjuten makt från politiker till näringslivets pampar, toppchefer, vd och tjänstemännen. Beslutfattande från aktieägarna till bolagcheferna och vd. Och allt detta via olika styrelser, ofta, verkar det som, okunniga och inte så insatta i olika bolags problem och affärsidéer. Men jag bara undrar om en toppchef eller vd är värd 30 eller 60 miljoner för sitt arbete? Är det enbart tack vore hans kreativitet och den rätta riskkänslan att det kan gå bra för ett bolag? Det tror jag inte ett dugg på. Har det nåt med t.ex USA att göra och den allmänna börsen, räntan, växelkursen osv. Förmodligen. Är Sverige USA? NEJ! Här gäller det de finslipade svenska lagarna, eller?!

Wanja Lundby Wedin har haft 24 olika styrelseuppdrag genom åren. Och det viktigaste är förstås som LO:s boss. Hinner hon med allt detta arbete? Ärligt talat så tror jag inte på det. Och varför ska hon överhuvudtaget ha så många uppdrag? För nu, när det har börjat visa sig att hon har blivit “grundlurad”, “bortfört” och “inte så insatt i det hela” som “var helt nytt för henne” och bla, bla, bla då börjar hon plötsligt “tänka noga” vilka styrelseuppdrag hon ska behålla. Visst låter det paradoxallt nog tråkigt att släppa ifrån sig vissa uppdrag nu när det är snart dags att kämpa för väljarnas röster och kanske lite extra förtroende. Kanske nån tänkt ministerpostering för fru Wedin (bevare oss milde) om sossarna vinner nästa val? Har det kanske något med pengarna att göra? Förmodligen, för hon får inte betalt för alla uppdrag. Och alla är inte lika betalda. Så OM, då väljer hon bort förmodligen de uppdrag som är inget vidare betalda och som hon inte “förstår sig på”. För det handlar absolut inte, för hennes del och för många andra maktlystna pampar, att sätta fackföreningsrörelsens politiska mål som borde vara drivkraften bakom varje rörelse, utan för att det handlar helt enkelt om makten, om inflytanden och om pengarna såklart.

Är fru Wedin en oärlig, hycklande dubbelmoralist? Javisst, det är hon utan tvekan. Är hon eller har hon blivit plötsligt inkompetent efter alla dessa slitsamma år? Det tror jag inte. Tänk på alla de 24 styrelseuppdrag och den tyngsta som LO-boss. Hon tillhör förresten samma maktelit som de gamla sossar gör, som i åratal har skapat och till slut införlivat ett monopol i den eviga maktkampen mellan dem och moderater - alla andras åsikter, tyckanden och troenden (och idealer) mätts utifrån socialdemokratiska måttstock. Allt som inte passar in är åt “höger”. Och “höger” - det är “DE”. Resten är “VI”. Och sossarna manade och gör detta fortfarande för kamp: “VI” mot “DE”! Men problemet är att idag är de gamla sossarna en del av den makteliten och maktapparaten som styr Sverige och OSS. Och problemet är att en hel del sossar har bytt sida från den politiska ideologiska posteringen till den näringslivets tjänstemännens pengastyrda ekonomisk-kapitalistiska giriga omoraliska sidan. Wanja förbannar i retoriken den giriga omoraliska bonustänkandet eller “DE” sidan. Undrar bara om hon tror sig tillhöra den andra sidan eller?

Om den här bonusaffären aldrig hade uppmärksammats då är jag helt övertygad om att allting hade rullat som vanligt och miljoner kronor hade utan några problem fortsätt byta fickan. Från de fatiga till de rika. Från OSS till DE. Tack vare sådana välavlönade elitmakare som t.ex Wanja, diverse bolagschefer, vd, styrelsemedlemmar, politiker, toppamparna mm. Alla de som idag befinner sig fortfarande i maktens korridorer och spelar det enda spelet de kan, eftersom de kan bara det spelets regler: Maktkampen! Problemet är att i nuläge så finns det ganska många som kan klassas som “DE” fast de hävdar att de slåss för OSS under namnet “VI”. Och i retoriken med en långsiktig uppdrag att förvandla ord till handling. För deras fördel och skull såklart.

Frihet, jämlikhet, solidaritet, gemenskap… Stora ord att handskas med i såna svåra tider. Gäller vissa fortfarande eller har de blivit bara tömma floskler och påhittade mantror som används enbart av proffsiga politiker när det är dags att samla lite extra väljarpoäng inför valet? Vem vet. För mig personligen har vissa av dessa ord (och några till) förlorat både sitt ursprungliga betydelse och kraft. Jag har för länge sedan slutat tro på de slagord som “alla är lika” och “alla har samma rättigheter“. Plus några till som t.ex “lika lön för lika arbete“. För det stämmer inte alls i verkligheten och absolut inte här i Sverige. Inte en enda länge. Och allt detta pga. toppchefers, vd:s och superpamparnas superlöner, bonusar och pensioner på senaste tiden. Men också pga. våra kära politiker som annamar samma giriga nyliberala kapitalismens tjänande tjänstemännens tänkanden och handlanden. Och deras affärside att man ska få betalt utifrån sina egna kunskaper och prestationer som till slut leder till bolagets framgångar. Tyvärr så har de bevisat motsatsen: deras risktaganden och manipulativa metoder med våra sparpengar har lett till att våra pensioner har minskat avsevärt. Och INGEN människa är värt miljoner om han genom sitt sätt att agera minskar pengarnas värde. Och speciellt spararnas förtroende.

Så betraktar jag dagens samhälle utifrån mina egna värderingar och åsikter. Självklart är det inte det ultimata och helt sanna betraktelse, men i alla fall ett möjligt sätt att se på saker och ting. Alla behöver och måste absolut inte hålla med om. Men man ska tänka på en sak: den eviga kampen mellan olika partier och politiska ideologier här i landet har, för det mesta, gått ut på att försöka utjämna skillnaderna mellan de rika och de fattiga snarare än att verka för att de fattiga ska få det bättre. Det gäller sossarnas agerande i första hand som har fått mig att ändra på mina tidigare åsikter och värderingar. “Alla är lika” - står skrivet nånstans, men i praktiken då? Teorin är en annan femma. Att skrida från ord till handling blir väldigt svårt om olika partier utkämpar kampen och smutskastar varandra i stället att ägna sin tid och kraft åt den lilla människan som står idag helt maktlös och inte ens kan bestämma över sitt eget livsöde. För det är olika tjänstemän, styrelser och den tröga byråkratiska apparaten som ska ta hand om våra framtidsplaner och möjligheter.

Media borde också veta det och veta bättre. Deras uppgift borde vara, oavsett om de är borgerliga eller åt vänster att kritiskt granska makten. Inte enbart sossarnas dåliga affärer förut i tiden (Mona eller Margot)) eller dagens (Wanja). För det är inte sossarna som har makten idag utan det är moderaterna. Människor blir helt enkelt vilseledda och tappar totalt tron för systemet. Har mindre hopp och möjligheter och 

Personligen har jag ingenting emot AMF:s slogan - Lite mer att leva för. Så länge detta vision gäller AMF:s sparare. Men det inte är fallet. Motton gäller Elmehagen och såna som han. Och svenskt demokrati har ingen råd och behov av att betala hans vision. För det är inte enskilda personer samhälle ska bry sig om, utan ett kollektiv. Det är solidaritet, jämlikhet och frihet svenskt demokrati borde handla om. Det borde gälla OSS, inte DE! Och jag tänker absolut inte leva för vd:s slogan och deras svindyra pension utan för min egen.

Våra kära politiker och pampar hänger förstås med. De uppbär ett förtroendevalt väl betalt jobb plus lite extra i form av olika gratifikationer, bonusar, pensioner, rörliga lön, traktamenten mm. så det kvittar för deras del. Som Margot Wallström, som fick pension på 21 miljon kronor. Plus det hon kommer att få. Och lite extra. Det som Wanja får för sina 24 uppdrag är ingenting jämfört med Margots “bonus”. Eller Maud Olofsson, som har ingen anledning att avstå från att ta emot mer pengar för sina tre jobb. Plus lite till som eget företagare. Och plus lite extra. Det som de ofta glömmer är att alla deras löner och annat betalas av oss skattebetalare. Att de är parasiter som lever och skor sig på vår bekostnad. Bonusar och pensioner betalas av våra besparingar. Av OSS - FOLKET. Och svenskt demokrati gäller (eller borde gälla) folk i Sverige. Inte folk i USA! Vilket betyder att pamparna och toppcheferna kan inte jämföra sig med de giriga omoraliska kapitalister långt borta. Men det gör dem ändå. Vilket är synd och leder till bl.a det vi har här idag: varsel, arbetslöshet, konkurs, nedgång, lågkonjunktur, utanförskap, fattigdom, inflation...

Som jag sa i mina tidigare inlägg så har jag slutat tro på vissa företeelser som vänlighet, solidaritet, civilkurage, sanning och ärlighet. Och i att alla är lika och har samma rättigheter. Mantror och floskler aktar jag mig noga för. Tyvärr är det så att allt annat som motsats till det förstnämnda är det som gäller idag i vårt samhälle. Jag trodde aldrig att det fanns så mycket fiffel och svineri här. Men icke! Det finns massa fifflare och ohederliga människor bland de ofantliga att det verkar som om det är något som vissa pampar, politiker och toppbossar har utarbetat väldigt länge. Som en lukrativ bisyssla som ger lite extra att leva för. Jag trodde att korruption inte förekommer inom t.ex svenskt näringsliv, men icke. Det handlar förstås om t.ex inkomstgarantin i miljonklassen för vissa av våra kära förtroendevalda politiker. Något som är både oetiskt, omoraliskt och tom. olagligt, men det är regeringen som alltid haft i sin extra uppgift att fixa till lite extra lagar och förordningar för att underlätta för sina anställda att se fram att jobba för. Inte för ideologins och folkets och demokratins´skull, utan för sitt eget, och allt välsignat och godkänt av statsmakten. Så det är statens makthavare som står bakom sådana beslut och vi vanliga och vänliga små människor har ingenting att säga om.

Det handlar också om bonusar för våra toppchefer och vd inom näringslivet. Och om deras pensioner. Det handlar också om fallskärmar och om alla de pengarna de får för sitt “arbete”, på vår skattebetalarnas, spararnas och medlemmarnas bekostnad självklart. Och det är också något som vi vanliga små människor har ingenting att säga om och till. För det är regeringen som står för det. Men de “FÖRSTÅR” att sådana stora astronomiska summor som delas ut åt höger och åt vänster sticker i ögonen på vanlig folk. Och att det är “BEKLAGLIGT” att det är så. Men ingen har sagt eller inte ens tänkt tanke att åtgärda de problem som uppstått med t.ex dåliga affärer som AMF: s eller AP-fondernas ledning har lyckats med: försämrade pensioner för miljoner svenskar. Det är fortfarande vi skattebetalarna som ska stå för notan och bekosta både bolagens framgångar och nedgångar. Vi ska få mindre i pension. Och vi får bli varslade. Och utan jobb. Och vi ska få lägre inkomst och högre skatt. Vi ska få mindre men vi ska betala mer. Det står regeringen för och ser till att detta nya nyliberala kapitalismens vision införlivas. Och de som redan har, som redan är svinrika, de ska få lite extra skattelättnader och få extra mer. Lite mer att leva för. Och det som är viktigt är att, enligt vissa höjdare, “alla vi försöker så gott det gör att leva upp till reglerna så långt det är möjligt“. Att rafsa åt sig och plundra det som står på julbordet. Ingenting åt OSS, vanliga och små. Bara till de som har och kan få mer om det behagar.

Att girighet och egoism håller ihop är välkänt. Men här i vår lilla Sverige? Helt oetiskt och omoraliskt och det händer öppet framför våra egna ögon. Allt som bara speglar några av de doliga egenskaper som vissa av maktledningseliten besitter. FY! Att ett sjukt odemokratiskt system kan bli och vara politiskt skyddad verkstad. Är det inte så att den verkliga politiska makten borde ha det största ansvaret för att tygla girigheten? Det tror jag. För vi små människor borde skyddas av rådande systemet - inte plundras. Det är inte vi som ska få smällen och stå hela tiden för notan.

Och det är verkligen dags att se på lite förändringar. Att regeringen går det de har utlovat för länge sedan. Jag vet att ingen regering skulle gå på att t.ex införa ett inkomstgaranti för en arbetslös i ett års tid tills han hittar ett nytt jobb, men ändå. Eller att vi småsparare ska åtminstone få samma summa pengar vi satt in på våra sparkonton och inte mindre om det går dåligt för bankerna. Eller att vi får samma pensioner oavsett om avkastningen gått dåligt för pensionsbolag. Men ändå. Att vi små vanliga människor inte enbart ser hela tiden makthavarnas psykologiska förändringar - förändringar som gäller deras moral och värderingar. Att de har blivit mer och mer omoraliska och giriga.

Där makten har rätt har rätten ingen makt.

Rosengård - ca 22,5 tusen folkbokförda (antalet illegala beräknas upp till flera tusen) invånare, 94% med utländsk bakgrund. Drygt 12 tusen vuxna, ca 4,5 tusen lever på bidrag. 111 olika nationaliteter. Rörligheten är omfattande: ca 10 tusen flyttar in, nästan 10,5 tusen människor flyttar ut. Gick back med 23 miljoner förra året. Den största anledningen var kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar på olika institutioner. Varje placering kostar runt en miljon om året. Egentligen behöver socialförvaltningen mycket mer pengar, men det får dem inte. Istället minskar de sina kostnader med tio indragna tjänster för att klara budgeten.

Herrgården är den värsta och mest utsatta delen av Rosengård. Här bor massa illegala invandrare, missbrukare, arbetslösa, stora familjer med massa barn och kusiner eller släktingar som bor tillsammans i små trånga lägenheter med ohyran. Här finns det tusentals barn och ungdomar med dåliga skolresultat och ingen hopp om framtiden, ständiga bråk mellan olika gäng, klaner och familjer (hedersrellaterad bråk). En pågående radikalisering av muslimer är också ett bidragande orsak till att Rosengård finns alltid på den mediala och politiska tapeten. Men diskrimineringen på arbetsmarknaden, inom rättsväsendet och polisen, socialtjänstens belastning, skolan och utbildningssystemet, bostadssegregation och inte minst fel politik är grundorsaker till att många ungdomar och vuxna känner frustration och uppgivenhet. Men också muslimska friskolor och dagisar med endast hemspråk, mer satsning på hemspråksundervisning i grundskolan (varför när barn och ungdomarna pratar endast sitt hemspråk och svenska bara i nån timme i skolan) och bristande kunskaper i svenska bidrar till att läget är katastrofalt. Allt tyder på en ökande segregation och totalt misslyckad integration.

Det är i Herrgården som trångboddheten är värst (8000 människor trängs här i stället för ca 3000), arbetslösheten högst (85%) liksom andelen boende med utländsk bakgrund (96%). Här låg den stängda källarmosken med salafi som den ideologiska inriktningen - den mest hårdföra, fundamentala och västfientliga tolkningen av islam. Där lät sig hundratals vilsna ungdomar uppfostras på ett mer radikalt sätt - att behålla alla värderingar och traditioner från det gamla trygga arabvärlden och avfärda och förkasta allt som är nytänkande, progressivt, modernt, demokratiskt och västerländskt. De är de som, med hjälp av lärda imamer och vuxna, lever och vill fortsätta leva i utanförskap. En del av de ca 500 ungdomar (ca 40%) som varje år lämnar grundskolan utan godkända betyg, inte bara i grundämnena, och som inte kan behärska det svenska språket. De som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, som saknar förebilder med arbetande föräldrar som är fortfarande tvungna att anlita tolk i samband med möten med olika myndigheter, trots deras långa vistelse här i landet, barn som hamnar mellan två kulturer och inte kan identifiera sig och finna sig till rätta i någon av dem. De som, för det mesta, ingår i ca 6-7 ungdomsgäng (de yngsta är tio år) som med våld, skadegörelse och kriminalitet försöker få uppmärksamhet av samhället. En del av dem (plus vuxna som konstigt nog gnäller hela tiden att de är fattiga eftersom de inte har nåt jobb men har uppenbart pengarna för annat) åker årligen till Somalien, Irak, Pakistan och Afghanistan, men också till Libanon, Egypten, Marocko mm. för att bedriva social turism eller annat.

I Rosengård bor det ca 8000 ungdomar under 18 år, varav ca 200 begår systematiskt brott och ingår i de olika gäng som härskar där med våld och skräck. De flesta boende där är både rädda för dem och har tröttnat på deras kriminalitet. Vissa av dem vill att polisen ska ta hårdare tag mot gängen och att myndigheterna ska utvisa familjer vars barn är förövare. Man ska inte låta alla invandrare bosätta sig i Rosengård utan flytta dem till andra områden där det finns mer svenskar. De som inte låter sig integreras ska man antingen slänga ut eller dra in deras socialbidrag, och straffa hårdare de kriminella ungdomar. Det är dålig uppfostran som är orsaken till ett sånt destruktivt beteende men också den slappa rättssystemet. Alla vet vilka som är förövare i Rosengården, men ingen gör nåt eller vågar. Det är enklare och lättare för deras föräldrar att titta på tv än att ta hand om sina många ungar. Papporna är oftast inte hemma och mammorna tycker att det är skönt när alla barn är ute - då kan de pusta ut och slappna av. Då finns det ingen kontroll över ungarna som kan göra vad de vill. Eller det de är tvungna att göra utav de äldre ungdomarna, för att bevisa att de törs, kan och vågar begå brott för att kunna vara med i gänget. På Rosengårds sex skolor krossades fönsterrutor för sammanlagt två miljoner kronor förra året! Plus allt annat skadegörelse och vandalism som kostar flera miljoner årligen. Frågar man barn och ungdomar i skolan vad är orsaken till att vissa av dem beter sig så illa är svaret ofta dålig eller ingen uppfostran, föräldrarna bryr sig inte, problem hemma, de är påverkade av våldsfilmer, de vill imponera, är tvungna för att vara med, de vill slippa gå i skolan, de vill hämnas mot skolan, de tycker att det är cool.

Folk vill engagera sig men är rädda att deras barn eller de själva blir utsatta för hämnd eller att deras egendom blir förstörd. De som själva ingriper när de ser ungdomarna anlägga brand, slänga sten på polisen eller på brandpersonalen, blir själva attackerade med stenar och flaskor. Media och politiker skyller på trångboddheten, dåliga lägenheter, fattigdom, arbetslösheten, traumatiska upplevelser från kriget i hemlandet osv. Det är usla och enkla förklaringar. Alla kommer inte från krigshärjade länder eller områden och de flesta invandrare som bor här har det svårt och har kommit från fattiga länder med krig eller förtryck. Vuxna har blivit fängslade, torterade, förföljda, trakasserade, misshandlade, varit med om kriget som soldater, men inte deras barn. En del av de 8000 ungdomar är födda här i Sverige eller har flyttat hit när de var små. Så det är något helt annat som ligger bakom deras kriminella beteende. Polisen, brandkåren och räddningstjänsten, men också bussar och bussförare, byggnadsarbetare (som kostade i övrigt ca fyra miljoner att anställa vakter) eller fastighetsskötare blir nästan varje dag angripna och utsatta för våld i form av attacker med glasflaskor, molotovcocktails, stenar, ägg, smällare, raketer mm. Det haglar från balkonger och taken på husen.

Vad är det de boende i Rosengården kan göra? Alla de boende som vill vara med och som är trötta på ungdomarnas skadegörelse kan ordna en demonstration mot våldet. Skapa en hemsida där de boende själva kan skriva om problem i området, utpeka förövare helt anonymt, och ge förslag och lösningar. Aktivera äldre killar som har lämnat kriminaliteten och som kan bli förebilder för barn och jobba i området som stadsdelsvärdar. Sätta upp mer övervakningskameror i hela området, speciellt i tunnlar och park runt skolorna. Aktivera mer polisen, brandkåren, socialen, kommunen, olika aktivister som ska prata med unga och berätta vilka regler som gäller. Samla föräldrarna i skolan och upplysa dem om att deras största ansvar är att ha koll på sina barn och uppfostra dem på rätt sätt. Det är nolltollerans som ska gälla. Och ett gemensamt långvarigt och kontinuerligt arbete.

Chefernas bonusar plus lite aktieutdelning på drygt 4 miljarder för Volvos ledning - trots skarpa protester. Ca 16 000 människor varslade eller har mist jobbet (sedan höstas), facket ”diskuterar” en uppgörelse där anställda ska gå ner i arbetstid med lägre löner för att slippa varsel och bevara produktionen. Volvos chef Leif Johansson säger att “han har inga planer på att jobba gratis“. Vilket betyder att han är värd de pengarna han fick (bara ett par miljoner!), de pengarna han får och självklart de stora pengarna han kommer att få så småningom. Efter så många varslade och avskedade och det sämsta resultatet i bolagets historia och ett fast lön på 10 miljoner om året för den högsta tuppen kan man väl slutsummera det hela och sätta punkt på eländet: en stor portion arrogans, dubbelmoral, hyckleri, girighet, fiffel och oetisk svineri hela vägen. Totalt omoraliskt med en stor avsaknad av empati och etik. Men något som våra toppampar funderar inte över så mycket eller belastar sig med. I stället att kanske använda vinsten, eller åtminstone en del, till återanställningar och utvecklingen av produktionen, pengarna som skulle räcka till massa jobb och rädda gamla. Men icke. Ägarna har rätt till en del av den fina kakan de fick tack vare arbetarnas insatser. Man ska skylla på USA och bankernas dåliga sätt att riskera, inte på egna ledningen eller styrelser. Men de har “överseende och förstår” att folk kan bli upprörda.

SSAB:s styrelse kommer att använda sig av en s.k gummiparagraf som kan göra möjligt för styrelsen att kringgå bonusreglerna och betala ut några miljoner till sina chefer eller vd, efter behov och insats. De som är aktiva i arbetarrörelsen och facken ska inte ha samma fantasilöner eller pensioner som de giriga. Men LO:s förre kanslichef Erland Olauson kvitterar ut en pension på flera miljoner (från 60-års åldern) och till normal pensionsåldern får han 4 miljoner av medlemmarnas pengar. Han jämför sig själv med näringslivets toppchefer för att försvara sina orimligt höga och goda villkoren. Samma sak med massa andra som skor sig ordentligt på vår bekostnad.

Folkets och arbetarnas företrädare leker makten på ett omoraliskt och korrumperat sätt genom att få extra betalt för det de själva inte längre tror på. För genom att leka med miljoner som tillhör OSS visar de att ingen av dem tror på de gamla lagar de lär - den gamla sagan om solidariteten, gemenskapen och jämlikheten är ett minne blött. Makthavare tar sig den “demokratiska rätten” att bestämma över våra besparingar, våra öden och framtiden och för att sko sig på våran bekostnad. Att degradera de som redan är degraderade, förodmjukade inför alla andra, oss lilla små människor som lever utan nåt alternativ och makt, så att det gör j… ont.

Men är våra giriga lika dem som t.ex härskar och dominerar den stora världsmarknadsarrenan? Vi kan väl jämföra lite grann. John Rigas, vd för Adelphia Communications, fick t.ex ett lån på 34 miljarder dollar av sitt bolag. Dennis Kozlowski, vd för Tyco International, fick 467 miljoner dollar i lön, bonus och aktier under sina 4 år i spetsen. Pga. hans “duglighet och risktaganden” förlorade bolaget 92 miljarder dollar i marknadsvärde. Kenneth Ley, vd för Enron, fick för sin insats “bara” 100 miljoner dollar - kontant. Så, våra kära pampars bonusar, löner och pensioner (och vissa politikers) ligger inte ens i närheten av dessa astronomiska summor. Men det svider ändå. Enorma summor kan det handla om de skulle kunnas samlas på ett och samma ställe, med tanke på alla de utbetalningar någon fått under alla dessa “fria år” i form av bonusar, extra bonusar, pensioner, avtalspensioner, rörliga och fasta löner, fallskärmar, gratifikationer, incitamenten, traktamenten, extra utbetalningar osv. Förmodligen en fantasisumma på flera hundra miljoner kronor, om inte mer. Pengarna som skulle, om de skulle hanteras och fördelas på ett rättvist sätt, räcka åt flera tusen behövande utan jobb eller utbildning, plus annat. Och som skulle återbetala sig i form av ökad konsumtion, skatt och bättre standard. Och vår lycka och välbefinnande förstås.

Lars Ohly ägnade lite av sin dyrbara tid att kommentera de senaste avslöjandena om bonusar och fallskärmar med betoningen på Wanjas ledande roll i det hela. “Vi har en elit som har flytt verkligheten och tappat kontakten med gräsrötterna”. Allting är en jäkla fiffel, enligt honom, och en omoralisk konstruktion för pamparna att få mer. En roffarmentalitet och en girighet som verkar ha spridit sig till LO-borgen. Han går så långt att inte enbart anklaga Wanja utan alla de andra som skott sig på folkets, arbetarnas, pensionärernas, medlemmarnas, spararnas och skattebetalarnas bekostnad i så många år. Och Lars, som ofta visar sin förkärlek till Djurgården och spårvagnarna, tycker och tror att INGEN Ledare, Parti- eller Fackordförande, VD, Chef eller Politiker ska ha en sånt fantasihögt lön eller pension. Inte ens han har det så varför ska de andra göra så och kräva mer. Vilket rätt inställning i sådana svåra tider kryddade med lite extra politikerförakt och ett allmänt missnöje mot deras sätt att handskas med de stora ekonomiska och politiska problem.

Men vad gör vår kära Wanja under tiden? Hon har bestämt sig att inte avgå, “hon vill inte svika sina medlemmar“. Att hon inte ens kan gå ut ur hemmet pga. alla hotbrev hon fått under “bonustiden” (därför en livvaktsskydd dygnet runt - som vi skattebetalare står för) ska inte hindra henne att fortsätta kämpa för LO och sossarna, deras gamla beprövade idéer, traditioner och tankesätt om allas lika värde och solidaritet. Och självklart ska hon fortsätta att kämpa för några av sina 24 olika välbetalda uppdrag och den fina belöningen för sina insatser. För hon är ju folkvald, representerar de små vanliga människor och slåss med överheten för folkets sak - solidaritet, gemenskap och jämlikhet i alla tider. Allt som den gamla goda blå-gula Folkhemmet och sossarna förespråkat i alla dessa år. Förmodligen ska hon behöva kämpa mer (för att kanske få mer), vem vet. För hon måste tänka på sin pension. Hon är fortfarande den obesegrade LO-bossen. Men den stora Tiden kommer att avgöra.

Det som i längden kan ta kål på en människa är fattigdom, det hårda livet och all slit, långvarig svår sjukdom, men också en långvarig känsla av förlorat människovärde. Det som man kan skämmas för resten av sitt liv. Eller med andra ord: ekonomisk misär och sjukdom i kombination med hög arbetslöshet leder till ett utpräglat fattigdomssystem som lämnar långvariga spår på människans psykiska hälsa och kan leda i längden till ännu värre kollektiva depressioner och ohälsan. Men det är det som den borgerliga regeringen kämpar för idag. Och frågan är vem eller vilka som kan avskaffa den sortens förnedring idag och återupprätta människovärde genom att ersätta statens (eller regeringens/makthavarens) tvång när det gäller de fattiga, mest utsatta, arbetslösa, sjuka och mest behövande i vårt samhälle? Plus överklassens affärside om den fria marknaden och det privata ägandet kontra en generell välfärdssystem. Det “nya arbetarparti” eller högern vill inte göra det. Deras motstånd mot all detta, genom försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen för att finansiera skattesänkningar åt de redan rika, är välkänt.

Arbetsförmedlingen skiter blankt i om någons förälder dör - att gå på mammas begravning istället för att gå på möte på Arbetsförmedlingen kan kosta en indragen a-kasseersättning. Så säger reglerna och Tuula Lorentzon, som bor i Småland och som skulle åka till Finland (Helsingfors) på mammas begravning, blev av med en veckas a-kasseersättning. Man är skilldig att stå till arbetsmarknadens förfogande, inte att slossa bort sin tid genom att åka på föräldrars begravning. Enbart om man fått ett jobb eller är på en anställningsintervju, då kan man missa mötet med sin assistent eller handläggare på Af. Och en ansvarig på Af, som är annars “expert” på arbetslöshetsförsäkring, hävdar att Arbetsförmedlingen har fattat rätt beslut och straffat Tuula för hennes “brott” - man måste ju dra gränsen nånstans. Åker man på begravning då ska man skylla sig själv - då är man förhindrad och har inte rätt till ersättning. Därför att skattebetalarna betalar för mötet faktiskt. Gör man nåt annat, besiktigar bilen eller besöker sin svärmor på ålderdomshemmet då är man inte aktivt arbetssökande, enligt experten. Det vill säga, att begrava sin mamma och besiktiga sin bil hamnar i samma kategori, dvs. det är samma fuskbrott, och då ska man bli lika straffad för det. Att en anställd har rätt, enligt lagen, att gå på sina föräldrars begravning spelar ingen roll. Det skiter Arbetsförmedlingen fullständigt i. En arbetslös person är inte samma sak som en anställd, dvs. de har inte samma rättigheter. En arbetslös kan inte bestämma över sitt öde utan det är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och A-kassan (plus kommunen) som bestämmer. En stackars arbetssökande (som Tuula) har ingen chans att överklaga a-kassans eller Arbetsförmedlingens beslut eller att driva vidare sitt ärende.

Det är därför man stiftar olika lagar och regler som ska följas från punkt till pricka. Dvs. det finns massa lagar som den enorma byråkratiska apparaten i vårt land skyddar sig mot sina egna medborgare (de som är i störst behov av hjälp) genom att formulera dem på ett svårt begripligt sätt och att tolka dem själva efter eget tyckande och troende och efter eget behov. Empati, solidaritet och mänsklighet ska man inte blanda i hop med lagar och förordningar. Annars går samhället åt pipan. Och det ingår i borgarnas affärside: moral och etik ska aldrig blandas ihop med de stora politiska eller samhällseliga beslut. Det var därför herr Reinfeldt och hans undersåtar ville ge sig ut på jakt efter långtidssjukskrivna och straffa dem - de är lata ohederliga fuskare hela bunten som inte vill jobba utan bara sko sig på skattebetalarnas bekostnad. De ska tillbaka till jobbet (de som har jobbet kvar) och de som är både sjuka och arbetslösa ska antingen praktisera gratis åt sin kommun eller gå på socialen. De som har, dvs. de som är rika - de ska få ännu mer (skattelättnader, bonusar, fallskärmar, frikostiga pensioner); de som inte har, dvs. de fattiga ska få mindre (makthavares straff) men ska betala mer (allting har blivit dyrare) allt som behövs betalas varje månad, annars åker de ut på gatan. Arbetsförmedlingen ger en “möjlighet” idag till ca 20 tusen deltagare i sk. “Jobb- och utvecklingsgarantin”. De som har genomgått 450 dagar i garantin ska, under hot om indragen ersättning, hänvisas till “kommunal sysselsättning” för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Och något lön får man inte utan 65% av ersättningen från a-kassan (ca 8400 kr). Den som saknar a-kassan kan vända sig till socialen.